Över 90% av barn med autism har sensoriska avvikelser

Det är egentligen inte så märkvärdigt, efter som gifter och brister påverkar nervsystemet negativt, vilket innebär att dessa brister och gifter "ligger och stör" och nervsystemet och vi får en negativ inverkan på våra sinnens förmågor att förmedla information på ett klart och tydligt sätt. Egentligen inte svårare än att förstå att giftet alkohol påverkar nersystemet negativt - precis som de opioida peptiderna gör vid en proteinintolerans! Tar vi bort proteinerna, således mjölk-, mjöl- och sojaprodukter, så tillfrisknar 70-80% av barn med autism (så länge ingen annan bevisat motsatsen)!

Störningarna visar sig i form av beteendeavvikelser - symptom som vi sätter namn på i form av bland annat neuropsykiatriska diagnoser!

"Study 1 showed that over 90% of children with autism had sensoryabnormalities and had sensory symptoms in multiple sensory domains."

ADHD, Autism och liknande funktionshinder med beteendeavvikelser som kan bero på perceptionsstörningar

ADHD, Autism och andra neuropsykiatriska funktionshinder diagnostiseras utifrån beteenden som oftast uppkommer på grund av störningar via de olika sensoriska områden som vi känner in oss själva och vår omvärld med - området känsel.

För en tid sedan var jag på en föreläsning som hölls av Jenny Ström - hon berättade utifrån sina egna erfarenheter av att bära på en sent diagnostiserad ADHD/Asperger samt att vara mor till tre barn med liknande funktionshinder.
Temat var hjälpmedel för neuropsykiatriska funktionshinder.
Jenny pratade också om varför vi borde lägga vikten mer på perceptionsstörningar än diagnos och varför vi egentligen inte borde ha diagnosnamn på de neuropsykiatriska funktionshindren samt vad som är bra med att medicinera med Concerta och Ritalina.

En bra föreläsning som fick mig att tro på att hjälpmedel återigen kan ordineras utefter behov, och inte utefter regelverk och pengapåsar!
Jag känner dock att orden om individuellt anpassad stimulering via kosttillskott, kost, lek- och fritidsaktiviteten borde vara lika självklara som orden om kompensation - där stimulering kan vara en bra kompensation och många gånger förhindra att individen utvecklar behov av livslång medicinering!
Det är ord som jag saknar i dag - samtidigt som jag är glad över att Jenny hjälpt oss arbetsterapeuter lyfta fram orden individens behov av kompensation vid neuropsykiatriska funktionshinder - där jag som arbetsterapeut kan se det som att de beteendeavvikelser som kan tolkas som neuropsykiatriska funktionshinder, vid en sensomotorisk utredning, oftast kan påvisas som störningar inom området känsel!

Dialogen om dessa intressanta punkter, kommer här;


* Hjälpmedel för neuropsykiatriska funktionshinder;
Hjälpmedel för dolda funktionshinder i form av känselstörningar (perceptionsstörningar inom de områden vi känner in oss själva och vår omvärld med bl.a. led- och muskelsinne, beröringssinne samt balanssinne) borde vara lika självklart som att få hjälpmedel till dolda funktionshinder inom området syn- och hörsel!

* Vikten mer på perceptionsstörningar än diagnos - varför vi egentligen inte borde ha diagnosnamn på de neuropsykiatriska funktionshindren;
Det borde vara lika självklart för oss inom sjukvården att bli lika observanta på perceptionsstörningar inom området känsel (human haptisk perception), och hur de påverkar individens medvetenhet om sig själv och sin omvärld, hur det påverkar individens fysiska och psykiska beteenden, känslor, relationer m.m. liksom det i dag är att vi skall vara observanta på syn- och hörselstörningar och hur de påverkar individens medvetenhet om sig själv och sin omvärld, beteenden, känslor m.m.
I dag vet vi inom sjukvården medvetna om att OM inte individer med störningar inom området syn eller hörsel, alternativt både ock, får sitt individuella behov av kompensation och stimulering tillgodosett så utvecklas de inte som andra individer samtidigt som de riskerar hamna i utanförskap... Kunskaperna och förståelsen för störningar inom området känsel borde vara lika självklar... men så länge den inte är det har vi "en stor drös" med barn, unga och vuxna som hamnar i utanförskap!
Så länge vi går efter diagnosnamn i stället för vilken form av störning, vilken utbredning och intensitet störningen har och inom vilka områden, så blir det svårt motivera individens behov av kompensation!

* Vad som är bra med att medicinera med Concerta och Ritalina;
Det kan vara bra att få medicinera i det akuta skedet och OM vi inte (pga okunskap från bl.a. sjukvården) fått prova på annat innan, och därmed har "fått gå för länge" utan kompensation och stimulering som är baserad på det speciella behovet - MEN det borde vara lika självklart som medicinering att, på ett så tidigt stadium som möjligt få sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda - allt för att förhindra att man som individ riskerar hamna i utanförskap samt behov av livslång medicinering...

* Kompensation, att hjälpmedel återigen kan ordineras utefter behov och inte utefter regelverk och pengapåsar, borde vara lika självklart som medicineringens självklara roll;
Hjälpmedel som syftar till att kompensera dolda funktionshinder i form av störningar inom området känsel  borde vara lika självklara som hjälpmedel idag är för störningar inom området syn och hörsel (ex. glasögon, linser, hörselslinga, hörapparat) - allt individuellt utprovat, så klart!

För drygt tio år sedan ansåg sjukvården att dolda funktionshinder inom området känsel (human haptisk perception) var ett pedagogiskt problem och legitimerad sjukvårdspersonal beordrades lära sig förstå detta och lära sig prioritera de synliga funktionshindren (rörelsehinder), vilka ansågs, och fortfarande anses, vara mer självklara få kompensation och stimulering för än de funktionshinder som är dolda! I dag står man fortfarande kvar vid detta synsätt att skolan får stå för elevens behov av kompensation vid störningar inom området känsel (även om de inte har de medicinska förutsättningarna bedöma varken störningens utbredning eller intensitet)! VAD skulle hänt OM skolan även skulle åläggas bedöma behov av kompensation och stimulering vid störningar inom området syn och hörsel? Med största sannolikhet skulle gruppen av barn och unga som hamnar i utanförskap växa sig större samt behov av psykiatrisk vård och medicinering öka katastrofalt!

* Saknar ord om stimulering, kosttillskott och anpassad kost i stället för, eller åtminstone före ordet medicinering;
Personligen saknar jag orden om individuellt anpassad stimulering såsom kost, kosttillskott samt massage, lek- och fritidsaktivitet - allt för att stimulera till en bättre balans i den inre miljön, en balans som tillåter individen må bättre och få en ökad livskvalitet!
- Kosten - opioida peptider kan ligga och störa på nervsystemet och vara en av anledningarna till störningar inom området känsel... sockeröverkänslighet kan orsaka obalans i nervsystemets funktion...
- Kosttillskott - brist på Omega 3 kan störa nervsystemets förmåga till optimal funktion... liksom brist på näringsämnen, som är byggstenar till våra olika signalsubstanser, kan störa nervsystemets optimala funktion...
- Massage - brist på beröring, vilket är vanligt att man utvecklar vid en överkänslighet för stimuli via beröring, orsakar en obalans mellan signalsubstanser och brist på oxytocin kan utveckla en individ som lider brist på att komma till lugn och ro...
- Lek- och fritidsaktivitet - brist på rörelse, vilket är vanligt att man utvecklar vid en överkänslighet för stimuli via balanssystemets gravitationsreceptorer (med hjälp av dessa känner vi in tyngdkraft/gravitation) alternativt vid låg muskelspänning som kan utvecklas vid en underkänslighet för stimuli via balanssinnet, kan utveckla en obalans mellan signalsubstanser och brist på exempelvis endorfiner kan utveckla en individ som utvecklar ett behov av självstimulering... denna individ kan, helt omedvetet, sitta och hoppa med benen, banka i väggar eller på personer, tycka att det är skönt att slåss och brottas och därmed framkalla sådana situationer...


- individuellt anpassad stimulering kan således vara av vikt att prova långt innan man provar olika former av medicinering...

Livskvaliteten för individer med störningar inom området känsel som leder till beteendeavvikelser som kan diagnostiseras som neuropsykiatriska eller psykiatriska kan således ges möjligheter till en positivare förändring med hjälp av mycket billigare och enklare medel långt innan diagnos och medicinering behöver användas...

Proteinintolerans förnekas av svenska läkare - varför?

Proteinintolerans påverkar nervsystemet negativt
- vi får perceptionsstörningar
Dessa perceptionsstörningar leder till att individen får en avvikande medvetenhet om sig själv och sin omvärld eftersom den information som når hjärnan är avvikande p.g.a. perceptionsstörningar... störningarna påverkar utvecklingen av beteende, och kognition negativt... störningar som i många fall kan lindras betydligt, ibland helt, med hjälp av en anpassad kost!

Perceptionsstörningarnas betydelse inför en diagnos
Perceptionsstörningarna leder till avvikande beteende som vi idag sätter namn på i form av olika diagnoser, främst neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser, ibland får individen ingen diagnos alls...
Perceptionsstörningarna leder till funktionshinder som vi måste lära oss ta hänsyn till!

Specialpedagoger, dietister, logopeder, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och läkare - alla måste bli bättre på att förstå följderna
Följderna av att inte få lov kompensera och stimulera sitt dolda funktionshinder i form av perceptionsstörningar kan leda till katasrofala följder för barnets utveckling!
Individen måste få lov att kompensera samt få hjälp med möjligheter till en positivare utveckling genom individuellt anpassad stimulering via lek- och fritidsaktiviteten, kost och kostttillskott!

Störningar av mjölk, mjöl, socker, färgämnen och andra gifter
Störningar av förmågan att känna in sig själv och sin omvärld på grund av att individen inte kan bryta ned produkterna "tillräckligt snabbt" eller att det förekommer en intolerans (brist på förmåga att bryta ned proteiner p.g.a. avsaknad av vissa ensymer i tarmen) tycks öka.

Idag "överöser" vi våra barn med socker och gluten samt ger dem Omega 3 fattigt kött, mjölk, ägg och fisk m.m. m.m. och tror att de skall utveckla sig lika "harmoniskt" som barn på fyrtio- och femtiotalet...

Svenska läkare förnekar proteinintolerans, Omega 3 brist och sockeröverkänslighet samt andra gifter
Idag kan vi bara spekulera i frågan varför det är på det viset? Vad är dom rädda för? De trycker hela tiden på vetenskap. En fyrkantighet som kan få mig att bågna! Var har vi gjhort av förtroendet för beprövad erfarenhet och varför vill de inte läsa de artiklar som är baserade på vetenskap?

Medicin går före basala åtgärder såsom kosttillskott och anpassad kost
Varför väljer de att medicinera före att prova tillskott med jälp av Omega 3 eller att anpassa kosten? är det inte tillräckligt "medicinskt"?!

ADHD och Autism av Proteinintolerans

Varje dag kan vi lära oss något nytt!

Mina erfarenheter, som jag byggt upp i gott samarbete med min kollega, av att arbeta med de små microrörelserna, de rörelser som är snabba och precisa och krävs för att utveckla en automatisering i bl.a. sittandet, skrivandet, läsandet, skärandet m.m. har visat oss ända fram till att de kan påverkas negativt av att vi äter produkter som vi har svårigheter att bryta ned. Det leder till perceptionsstörningar som med ett enklare ord kan kallas känselstörningar eftersom det handlar om de områden som vi känner in oss själva och vår omvärld med!

Sådana produkter kan vara mjölk, mjöl och soja - mjölkintolerans, mjölintolerans och sojaintolerans. Andra produkter som kan inverka negativt på de små microrörelserna är andra gifter såsom färgämnen, smakförstärkare, kvicksilver, socker m.m.

En störning, av dessa gifter, på nervsystemet påverkar inte endast motoriken och förmågan att känna in den egna rörelsen negativt utan även förmågan att känna in balans och beröring samt ljus, ljud, lukt och smak kan påverkas negativt!

Dessa störningar leder till att vi får en över- eller underkänslighet för stimuli via led- och muskel-, balans- och beröringssinnet samt via ljus, ljud, lukt och smak påverkar utvecklingen av det fysiska och psykiska beteendet negativt! Vi utvecklar beteenden som avviker från barn och ungdomar i samma ålder som oss själva; beteenden som vi idag sätter namn på i form av diagnoser. De flesta diagnostiseras som Neuropsykitriska Funktionshinder.

Proteinintolerans

Läs- och skrivsvårigheter - Nya orsaker till dyslexi

Forskare har kommit fram till att den största orsaken till dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, kan vara en störning i varseblivningen!

Det är skönt att de börjar närma sig och att bli lite bekräftad;

våra kunskaper, som vi föreläser om, om att störningar i varseblivning, perceptionsstörningar kan leda till bl.a. dyslexi, läs- och skrivsvårigheter är en av anledningarna till att vi har öppnat ett Nätverk för Sensomotorik! Just nu tycks det fungera bäst på blogg.aftonbladet.se - men vi ser fram mot att blogspot skall kunna ta sig högre pp på sökning via Googles! Då går vi över hit!

Tillsammans blir vi starka och kan föra ut budskapet
Vårat sätt att arbeta, vår metod, går att jämställa med andra sensomotoriska metoder;
vi menar att vi alla arbetar med likartade metoder men ibland sätter vi inte samma ord på det vi gör samt ser det från en annan synvinkel - och det är av största vikt att vi som arbetar med sensomotorik samlas och ger och tar av varandras kunskaper - allt för att utveckla bemötandet och för att ge våra barn och ungdomar möjligheter bli förstådda och bemötta på ett bättre sett än vad många av dem i dag blir!

Det är inte meningen att vi skall trampa varandra på tårna utan se varandra och arbeta för att ta och ge av varandras kunskaper - kunskaper som i allt för många år har blivit undanskuffade och nedtystade - allt för att utveckla ett bättre tidigt bemötande av våra barn och ungdomar!

Min kollega och jag menar att det är minst lika viktigt att upptäcka känselstörningar som att upptäcka syn- och hörselstörningar, på ett så tidigt stadium som möjligt OCH att en grundlig sensomotorisk bedömning skall ligga till grund för de individuellt anpassade åtgärderna i form av fysisk och psykisk kompensation, stimulering, kosttillskott och anpassad kost!

Åtgärderna måste provas ut, följas upp och anpassas, kontinuerligt - en långt mer samhällsekonomiskt besparande åtgärd än vad som väntar OM vi inte bemöter dessa känselstörningar/störning i varseblivning i tid; psyk-, social- och/eller kriminalvård!

Genom våra beprövade erfarenheter har vi utvecklat våra kunskaper om olika störningar i varseblivning; ett enklare namn är känselstörningar eftersom det handlar om de sinnen som vi känner in oss själva och vår omvärld med. Våra erfarenheter har lett till att vi utvecklat en metod och som i sig har givit ett sådant gott behandlingsresultat att vi ej kunnat gå tillbaka till de mer traditionella metoderna, som vi använde i vårat arbete på Barn- och ungdomshabiliteringen.

Anmäl Dig till vårat Nätverk för Sensomotorik (som, just nu, fungerar bäst på blogg.aftonbladet.se) - där vi idag för en dialog samt har visioner om seminarium som skall sprida kunskaper som leder till ett bättre bemötande av våra barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter och andra sensomotoriska störningar - störningar som vi idag sätter namn på, diagnostiserar, som Neuropsykiatriska Funktionshinder!

NyMedicin: Nya orsaker till dyslexi

Proteinintolerans utvecklar autism och ADHD liksom Omega 3 - brist gör!

Nu, efter min semester, återkommer jag och berättar om den lilla tjejen med infantil autism, den stora killen med samma diagnos, killen i förskolan med diagnosen Autism, tjejen på mellanstadiet med ADHD och syskonparet med språkstörningar. Alla blev friskare med hjälp av anpassad kost utan mjölk- och mjölprodukter – samtliga, utom killen i förskolan, fick dessutom kosttillskott i form av Omega 3! Av vikt är även att utesluta sojaprodukter under de månader man provar anpassad kost.

Det kan handla om att Ditt barn, eller Du själv, har en mjölkintolerans och/eller en mjölintolerans. Det är ej heller ovanligt att dessa individer även kan ha en intolerans mot soja. Svårigheter med att bryta ned vissa av proteinerna, i dessa produkter, innebär att dessa proteiner då blir till s.k. opeoida peptider.

Genom att anpassa kosten och invänta resultat alternativt att göra en peptidanalys, med hjälp av ett urinprov som skickas till Norge, kan Du/ni få svar på om det är en proteinintolerans som medverkat till att utveckla symptomen som bidragit till en neuropsykiatrisk diagnos.

De opeoida peptiderna har en morfinliknande effekt på vårt nervsystem - gifter som likt alkohol och socker påverkar och stör vårt nervsystem, olika beroende av individens kemi; jag får kanske inte samma beteende som Dig om vi exempelvis tar morfin!
Störningarna som orsakas av de opeoida peptiderna kan påverka vår perception vilket i sin tur leder till perceptionsstörningar vilka i sin tur leder till beteendeavvikelser, både fysiska och psykiska. Dessa beteendeavvikelser "riskerar" att bli diagnostiserade som neuropsykiatriska funktionshinder!

Den lilla tjejen med infantil autism

Hon var runt fem år. Föräldrarna hade en liten tjej som inte gav dem ögonkontakt, inte stoppade inför faror och hinder utan klev rakt ut i trappor, vägar, höga stup etc. Hon småkräktes sisådär en 15 till 20 gånger om dagen och gick gärna med hela handen långt ner i halsen och grävde med fingrarna, utan att kräkreflexen utlöstes. "Fixering vid att allt går att äta"; Om en blomkruka stod framme så åkte några nävar jord in i munnen liksom grus, kottar, kvistar och annat som gick att få tag på utomhus. Detta är med största sannolikhet inte en fixering utan ett behov av att känna efter - och är systemet mer eller mindre bedövat, på grund av exempelvis opeoida peptider, så känner man ju inte vad man stoppar i sig! Glömde man ett fat eller en kopp framme åkte den snabbt, med ett brak, ned i golvet liksom dukar och allt annat som fanns i hennes väg. Hon låg gärna på golvet och bankade med hälarna mot golvet samt dunkade även huvudet på samma sätt; hårt och idogt - och samma sak gäller ju här; är systemet mer eller mindre bedövat, på grund av exempelvis opeoida peptider, så känner man ju inte vad man gör å då får man ta i rejält, för att känna!

Förmågan att tugga var obefintlig - hon tryckte ofta ned maten med hjälp av handen om hon inte svalde ned den likt en fågelunge. Hennes finmotorik var som en tre- till sex månaders baby; endast ett stort ”klafsgrepp” utan avvägda rörelser. Hon hade ingen ”röd tråd” som hon höll fast vid. Hon kunde gå fram och ta oss i handen och gå några steg men tappade sedan bort tråden och ”föll in i sin egen värld” igen.
Några dagar med anpassad kost, där man uteslöt alla mjölk- och mjölprodukter, fick hennes blick att klarna med ett ”intensivt behov” att ha ögonkontakt. Efter ett par veckor blev vi på det klara med att hennes medvetenhet om sig själv och omvärlden ökat påtagligt. Hennes grovmotorik styrde henne nu så pass att hon kunde ta sig upp på bord och bänkar och andra svårare saker att ta sig upp på. Hennes behov, att ligga ned på golvet och banka huvud och hälar hårt mot underlaget, försvann liksom hennes behov, att stoppa fingrarna långt ned i halsen och att stoppa i sig allt hon fann i sin väg, var som bortblåst! Likaså var behovet av att slänga allt i golvet borta! Hon hade nu ”en röd tråd” som hon höll fast vid; hon gick fram och tog oss i handen för att visa oss till den aktivitet som hon ville genomföra; gunga eller hoppa! Hon älskade att gunga, hoppa och ”dansa” samtidigt som ögonkontakten var ett måste! Gick vi ifrån henne så sprang hon efter och förde oss tillbaka till aktiviteten; vi skulle titta på samtidigt som hon älskade om vi sjöng och klappade i händerna.

Förutom att hennes kommunikation, med hjälp av ögon och händer, tilltog så började hon att kommunicera genom att stampa i golvet när hon ville gunga/snurra mer.

I brist på stöd från sjukvården gav föräldrarna upp den anpassade kosten (förutom mjölk eftersom det var påtagligt att kräkningarna började så snart mjölk intogs). De orkade inte längre! Att ha ett barn, som blev så aktivt samtidigt som det kändes både jobbigt och dyrt, för föräldrarna, att anpassa kosten, blev för mycket runt omkring alla andra "måsten". Precis som det är med anpassad kost till ett barn med diabetes, kan det te sig både jobbigt och dyrt med att anpassa kosten till ett barn med proteinintolerans. Får man dessutom inget stöd från läkarhåll, vad gäller nödvändigheten av att anpassa kosten, så får man ingen ekonomisk hjälp från socialen, om man så behöver, plus att dagis och skola inte ställer upp på mjölk- och mjölfri kost utan läkarintyg! Att sända med matsäck till dagis är krångligt och kräver tid och ork, som föräldrar till ett barn med svåra beteendestörningar, inte har. Dessutom kan man parera diabetes med hjälp av att anpassa insulinet – att parera proteinintoleransen, på ett sådant ”enkelt sätt”, är betydligt svårare (även om viss möjlighet idag finns med hjälp av ett speciellt probioticum - tarmbakterier odlade från individer som kan bryta ned de aktuella proteinerna). När hon fick "kraftig mjölk- och mjölmat", såsom exempelvis pannkaka, kunde man se hur hennes blick, på några minuter, blev dimmigare och mer väck. Om hon exponerades extra mycket, och således fick mjölk och mjöl under hela dagen, försvann hon "in i en tät dimma" och ett flertal petit-mal uppträdde under kvällen och natten. Men, enligt "experterna" kunde det ju inte bero på maten och dessutom var det ju ”bara” att höja dosen med medicin mot EP-anfall, så avtog ju detta!

Samtliga symptom, som flickebarnet uppvisade inför exponering av mjölk och mjöl, är enligt de norska läkare som arbetar med proteinintolerans (http://www.neurozym.com/ ), typiska för många av de individer som har en proteinintolerans.

Med största sannolikhet är det så att, beroende av hur förgiftad man blir, och vilken kemi man har, utvecklar man olika beteenden, olika reaktioner - de opeoida peptiderna har en morfinliknande effekt och utefter detta utvecklas beteenden som varierar med individen.

Den stora killen med samma diagnos, infantil autism

Han är nu runt 20 år. Han har träffat mig sedan han var runt elva/tolv år. Under några år träffades vi rätt så intensivt och han fick sensomotorisk stimulering via lek- och fritidsaktiviteter som var anpassade till hans lust och behov av stimulering för led- och muskelsinnet, beröringssinnet och balanssinnet.

Det dagliga intaget av mjölk- och mjölprodukter var stort eftersom det var det enda han ville äta. Suget efter det som har en morfinliknande effekt, de opeoida peptiderna, är jämförbart med suget efter alkohol, alternativt morfin, hos en alkolist, alternativt en morfinist. Samma sug kan uppstå av socker, eftersom även socker kan ha en stimulerande effekt!

Eftersom jag tyckte mig se en försämring, i direkt anslutning till vilopausen, då han alltid intog en till två söta youghurt med frukt i, innehöll mina samtal med föräldrarna ofta en vädjan om att de skulle försöka hålla honom borta från mjölk- och mjölprodukter!

Nu, några år senare, har föräldrarna fått upp ögonen för vikten av att anpassa kosten. Modern har fått mer ork efter att själv ha anpassat kosten; utan mjölk och mjöl har moderns besvär, kronisk trötthet och fibromyalgi, som av läkarna påstods vara uppkomna av situationen i familjen (arbetet med sonen), försvunnit! Efter flera års sökande bland olika terapeuter och deras råd och stöd, utan tillfrisknande inverkan, har modern nu blivit betydligt piggare av att välja bort mjölk- och mjölprodukter!

Orken gör nu att hon orkar tänka bort mjölk och mjöl i sonens mat samt ta itu med hans envishet att bara vilja äta mjölk och mjölprodukter!

Vid proteinintolerans blir mjölk och mjöl, likt morfin, beroendeframkallande, och man kan få svåra abstinensbesvär, om man avbryter abrupt!

Killens blick har blivit klarare samt han reagerar snabbare på tilltal och är mindre ljus- och ljudöverkänslig – allt har bidragit till att han blivit mer social. Familjen kämpar på med att ta bort mer och mer av mjölk- och mjölprodukterna. Även moderns överkänslighet för ljus och ljud har försvunnit liksom hennes tinnitus.

Killen i förskoleåldern med diagnosen infantil Autism

Den här killen höll jag nästan på att glömma bort att berätta om. Även han var en stor beundrare av mat som innehöll mjölk och mjölprodukter. Han gick med ständig snuva och fick ofta öroninflammationer, ett öronbarn med inopererade rör! Ständigt återkommande öroninflammationer är ganska vanliga symptom på mjölkintolerans! Han gav inte mycken blickkontakt och var, för det mesta, i sin egen värd. Även han stoppade gärna fingrarna i munnen, men inte så långt ned, och allt som gick att stoppa i munnen åkte in för att tuggas på. Att bita en bit av coronamattan (i gummi), för att sedan gå och tugga på, var lika populärt som att tugga på tröjärmarna. Hans motorik var klumpig och han hade svårt att hantera aktiviteter i vardagen såsom att äta, klä och tvätta sig, att sitta, tvätta händerna, mäla, rita och vara med i sånglekar etc. Han kunde ej prata men hade viss kommunikation genom att ta tag i oss personal och visa vad han ville. Inte med allt, men i en del. Men så inföll det sig så att hans mage krånglade extra mycket efter en penicillinkur;
Stopp för intag av mjölk under en vecka krävdes på inrådan av läkare. Ingen på skolan tycktes lägga ihop att ett och ett blev två! Utan mjölk tycktes ögonkontakten, medvetenheten och nyfikenheten växa. Funderingar på om det var djupmassagen som orsakade förbättringen fanns. Funderingarna fanns eftersom han just den veckan visade mer intresse för djupmassage och stannade kvar längre stunder i den samma. Men nej, så var det ju inte!

Någon vecka efter att mjölken återigen satts in, bestämde sig specialpedagogen för att observera om sambandet mellan djupmassage och ökad vakenhet, ögonkontakt och nyfikenhet hade något samband. Hon fann att så ej var fallet! Enligt min tolkning så ökade killens behov av djupmassage med avtagande överkänslighet för beröring – en överkänslighet som, liksom ljus- och ljudöverkänslighet, kan kopplas samman med de perceptionsstörningar som de opeoida peptiderna tycks orsaka.

Veckan efter, då han återigen fick äta sina eftertraktade mjölkprodukter, försvann han återigen in i sin egen värd – utan att någon i personalen varken såg, eller hann, att dra några slutsatser.
Eftersom föräldrarna ej blivit informerade om att ”det lilla uppvaknandet”, som skett under veckan som gick, att förbättringen kunde bero på just borttagandet av välling (som var en av de få saker som han åt) och andra mjölkprodukter, så kan de ej heller ge gossen möjligheter att må bättre; få en ökad livskvalitet!

Tjejen på mellanstadiet med ADHD

Hon slutade sängväta och kände att det var lättare att koncentrera sig och att läsa och skriva... allt med hjälp av en mjölk- och mjölfri kost!

Bara på några veckor skedde den, för en elvaårig tjej, härligaste förändringen; hon kissade inte längre i sängen!

Successivt kunde hon känna att hon orkade mer i skolan och det kändes lättare att läsa och skriva samtidigt som förmågan att koncentrera sig tycktes öka.
Orsaken till att hon slutat med mjölk och mjöl var att peptidanalysen, via Norge, visat att hon inte bör använda sig av mjölk- och mjölprodukter.

När föräldrarna sedan bad en svensk läkare att skriva ett intyg, blev denne läkare mycket förargad över det norska utlåtandet; han var nära slänga det i papperskorgen! Han beordrade familjen att flickebarnet skulle börja med mjölk- och mjölprodukter igen; allt för att få rätt utslag på de svenska proverna.

Under de tre veckor som gick, innan provtagning, fick hon stå ut med sin sängvätning. Hon slutade genast upp med att inta mjölk- och mjölprodukter, efter att proverna var tagna, eftersom hon tyckte ”det var skämmigt” att kissa i sängen.
De svenska proverna påvisade att hon skulle vara lite försiktig med mjölk och mjöl kunde hon äta utan problem och något läkarintyg fanns ingen anledning att skriva! Tjejen valde ändock att avhålla sig från mjölk och mjöl eftersom hon mådde så pass mycket bättre – men det är jobbigt utan intyg eftersom maten i skolan baseras på mycket mjöl och mjölk och att ta med sig matsäck, varje dag, ter sig omständigt och svårt.

I denna familj, liksom i den 20-åriga killens, med infantil autism, finns tydliga tecken på proteinintolerans hos en av föräldrarna.

Syskonparet med språkstörningar

Ena tjejen är i förskoleåldern och den andra går på lågstadiet. Båda gjorde en påtaglig förbättring vad gäller utvecklingen av språk, läsa och skriva i samband med anpassad kost med uteslutning av mjölk och mjöl.

Skoltjejen hade, under ett par års tid, haft kontakt med en logoped. Även logopeden blev uppmärksam på de positiva förändringarna! Syskonens förmåga till koncentration ökade och deras hyperaktivitet avtog.

Killen i lågstadiet som har diagnosen Infantil Autism

Mer spännande saker händer med killen i lågstadiet som har diagnosen Infantil Autism och som under sommaren fått mindre mjölk- och mjölprodukter, men inget Omega 3 – tillskott!

Jag hoppas jag kan återkomma till honom med en mamma som tidigare tänkt ”skall skolan aldrig börja snart – så jag får lite avlastning”. Den mamman tänkte denna sommar ”nej, vad synd att skolan redan börjar, vi som har det så mysigt!”. Mysig sommar hade hon med en kille som inte klagar över magont längre och som blivit mer vaken, medveten, om sig själv och sin omvärld!

Glöm inte vikten av Omega 3 som tillskott samt undanhållande av så mycket socker som möjligt, under tiden och efter, när Du/ni provar anpassad kost!

Autism och ADHD av mjölk- och mjölprodukter och andra gifter?

Autism och ADHD och liknande funktionshinder kan utvecklas ur födoämnesallergier, "överkonsumtion" och andra ämnen som blir till gift för våra kroppar
Födoämnesallergier kan Du läsa mer om när Du söker på Googles. En del födoämnen, bl.a. mjölk, mjöl och soja, blir till gifter, för en del av oss, eftersom vi inte kan bryta ned en del av, eller alla, av dessa proteiner i nämnda födoämnen.
Dessa proteiner blir då till opeoida peptider (peptider som bl.a. norrmännen kan analysera via ett urinprov, peptidanalys - i Sverige finns inte detta "fenomen"... men det finns bl.a. i Norge, Canada, USA och England!) som passerar blod-hjärnbarriären och påverkar vårt nervsystem negativt; min hypotes är att de förändrar kemin på så vis att vi får perceptionsstörningar.

Enligt Dr Gunnar Brönstad på Neurozym AS (som är "upplärd" av Dr Karl Reicheld på Rikshospitalet i Oslo och som arbetat med detta i närmare 35 år) har dessa peptider en morfinliknande effekt på nervsystemet och de neuropsykiatriska funktionhindren är ej neuropsykiatriska utan neurologiska funktionshinder.
Här sammanfaller min hypotes med Dr Brönstads och Dr Reichelds arbetslivserfarenheter; individer med proteinintolerans får beteendestörningar - dessa beteendestörningar, avvikelser, finns hos individer som har fått diagnoser såsom exempelvis autism och ADHD men även andra neuropsykiatriska funktionshinder.

Möjligen har vi olika kunskaper om vad som utvecklar dessa beteendestörningar; mina kunskaper grundar sig på teorier från bl.a. Jean Ayres, Oliver Sachs, Tore Duvner och min skolning i neurofysiologi, vars författare jag dessvärre tappat namnet på just nu (han skall få upprättelse så snart jag kommer till igen) - dessa teorier, medicinskt grundade, utgår från att stimuli via våra sinnen ger oss förnimmelser som ger oss upplevelser, som i sin tur leder till erfarenheter som leder till handlingar/beteenden som, efter "några varv till" i sin tur leder till tankar, kognition. Utifrån vars och ens erfarenheter utvecklar var och en av oss beteenden, både fysiska och psykiska, som formar oss till personligheter!

Beteendestörningar är med största sannolikhet en frukt av perceptionsstörningar: beroende av dess utbredning och intensitet formas olikheten i vårt beteende; "utan" perceptionsstörningar så räknas vi till "narmalpopulationen"... Således leder perceptionsstörningar - som uppkommer ur kemiska obalanser i vår kropp, som i sin tur uppkommer av olika gifter (bl.a. födoämnesallergier men även andra gifter såsom ex. pcb, flamskyddsmedel, kvicksliver etc.) - till beteendeavvikelser som vi idag sätter namn på i form av olika diagnoser och då oftast neuropsykiatriska sådana!

Dessa neuropsykiatriska funktionshinder, som således utvecklas p.g.a. gifter, bl.a. opeoida peptider, försöker sedan läkare, och andra, övertyga oss om att vi skall bota med hjälp av psykofarmaka, morfinliknande preparat (Ritalin, amfetamin m.m.) - i ryggen har de de stora läkemedelsföretagen som gör enorma vinster, och vill göra än mer vinster, på våra barn, ungdomar och vuxna som kommit i kemisk obalans p.g.a. vårt sätt att idag hantera maten!

Födoämnesallergi, och andra allergier/astma uppstår av vårt förändrade sätt att hantera sädesslag, uppfödning av grisar, nötkreatur, fjäderfä och fisk på!

Om ni inte orkar ta bort allt vad mjölk- och mjölprodukter heter; återgå då, åtminstone, till gammaldags mjölk och bovetemjöl! Men allra helst bör ni köra stenålderskost, thailändsk-, japansk- och kinesisk mat! Ingen i dessa länder, har p.g.a. avsaknad av bearbetat vetemjöl och mjölk, värre näringsbrist eller kalkbrist än vad vi har i Sverige!

Möjligheterna finns att bli friskare, från allt vad neuropsykiatriska funktionshinder heter, med hjälp av anpassad kost och kosttillskott!

Jag återkommer och berättar då om den lilla tjejen med infantil autism, den stora killen med samma diagnos, tjejen på mellanstadiet med ADHD och syskonparet med språkstörningar som blev friskare med hjälp av anpassad kost och kosttillskott!
Nyckelord: autism adhd födoämnesallergier opeoida peptider peptidanalys perceptionsstörningar neuropsykiatriska funktionshinder neurologiska proteinintolerans beteendestörningar allergi astma stenålderskost anpassad kost kosttillskott infantil

Essentiell tremor, rösttremor, darrhänthet - operation eller anpassad kost?

Ser på reprisen, på TV 1, när neurologen opererar en kille som lider av darrhänthet, vad neurologen vill kalla essentiell tremor.

Jag undrar om man har kontrollerat att han inte lider av en Omega 3-brist innan man utsätter honom för denna obehagliga operation!?

Dom nämner också i programmet att man även börjat operera individer med Tourettes Syndrom. Det skulle ju möjligen kunna vara en magnesiumbrist - har man kollat det innan operationen?

Vid magnesiumbrist kan man ha ryckningar, upprepade ryckningar i muskler, framförallt nattetid. OM man tar pulveriserat kalk under 3 månader, ej i tablettform, med god balans mellan kalk och magnesium, så kan man få ett tydligt svar, genom att de nattliga ryckningarna i musklerna upphör, tonar ut, efter en tid!

Tag 3-6 msk kalk per dag tillsammans med 1 stort glas ljummet vatten en timme innan maten!

Själv har jag lidit av "Åsa-Boden-röst", rösttremor, under hela min uppväxt - ända tills jag började med anpassad kost, tillskott med Omega 3 och kalk, dagligen.

Min släkt lider genomgående av extrem darrhänthet. Min morbror fick sluta sitt arbete som elektriker liksom hans son, min kusin, p.g.a. kraftig darrhänthet.

Då jag tipsade henne om 3 msk kallpressad linfröolja (= Omega 3) per dag "prisade" hon mig redan efter några veckor !

Hennes darrhänthet, intensionstremor, försvann liksom "ett brev med posten" - men tänk på att variera dig. Är du inte vegetarian så kan fiskolja vara ett snäpp bättre och att välja olika märken, från den ena gången till den andra, är inte helt fel!

Störningar på vår perception, perceptionsstörningar, kan utvecklas genom brist på Omega 3, mjök- och/eller mjölintolerans.

Störningarna påverkar vår förmåga till aktivitet, framförallt inom de precisionsområden som kräver automatisering av rörelsen såsom att suga, skära, skriva, läsa, trä i en nål, sätta nyckeln i dörrlåset etc. vilket i sin tur påverkar vår förmåga till koncentration, uthållighet, relation etc.

Nu undrar jag bara; är det tillåtet utsätta en individ med darrhänthet för en sådan här operation utan att kolla upp om individen lider av olika brister eller gifter!???

Brist på Omega 3, magnesiumbrist och/eller peptider i urinen mm. skulle kunna vara en av de bakomliggande orsakerna till din darrhänthet eller din darriga röst som det dessutom är svårt styra tonläget för...

Kalk med god balans av magnesium liksom kallpressad linfröolja hittar du här! Växla gärna mellan annan olja som är rik på Omega 3 - exempel på det är Möllers Tran, en billig men nog så god variant som du finner på de mest välsorterade COOP och ICA - affärerna.

Peptider i urinen påvisar ju om man har en mjölk- och/eller mjölintolerans... Tre till sex månaders anpassad kost, diet, ger dig svaret på om det var en proteinintolerans mot dessa produkter!

Mer om detta kan ni läsa i resten av min Blogg... och jag återkommer förmodligen...

Diagnos viktigare än orsaken - kunskap leder till tillfrisknande

Tillfrisknandet innebär ett bättre mående - dock möjligen aldrig helt frisk, symptomfri...

Symptom på perceptionsstörningar är olika former av beteenden som vi sätter namn på i form av diagnoser, oftast i form av olika neuropsykiatriska funktionshinder.

Funktionshindren härrör oftast från perceptionsstörningarna och beroende av intensitet och utbredning blir reaktionen olika; allt från mycket kraftig till ingen reaktion alls på stimuli; vi får en över- och/eller underreaktion jämfört med barn av samma kön och ålder.

Om någon påstår att beteendena ej beror på perceptionsstörningar skall de först påvisa att så ej är fallet genom att en noggrann bedömning av eventuella över- och/eller underreaktioner för stimuli via beröring, balans, led- och muskel samt ljus, ljud, lukt och smak utföres!"

"Tillfrisknandet från diagnosen" sker med hjälp av Omega 3 och andra kosttillskott, anpassad kost, sensomotorisk stimulering och kompensatoriska åtgärder.

* Tillfrisknande med hjälp av kosttillskott i form av Omega 3 är idag ett kännt faktum! Jag har berättat om detta tidigare och de "samlade kunskaperna" kan man läsa om på fettsyror.nu I BEAKTAN att detta är en sida som vurmar om sin vara; andra goda Omega 3-bärare finner Du i kallpressad linfröolja från ex pH-balans, i UDO'S CHOICE, i morEPA, i Efalex m.fl.

* Tillfrisknande med hjälp av vitamineraler, tillsammans med Omega 3, är positivt för kroppen, eftersom den ofta är utarmad p.g.a. en läckande tarm. Vitamineraler finner Du i nässel- och nyponpulver, i Dr Donsch Bach vitamineraler m.fl. som man blandar ut i lite Proviva, gärna blåbär, där även lite tarmbakterier då erhålls!

Häll på lite varmt vatten så blir drinken ljummen och sist, men inte minst, tillsätt 1 msk Omega 3 - en nyttig soppa morgon, middag och kväll!

* Tillfrisknande med hjälp av kosttillskott i form av tarmbakterier, tarmbakterier som är framtagna ur individer som har egenskapen att kunna bryta ned proteinerna i mjölk och mjöl! De finns att köpa i Norge och på några få ställen i Sverige, och heter ProbioZym. Tarmen balanserar sig förvånansvärt snabbt!

* Tillfrisknande med hjälp av en anpassad kost, där man utesluter mjölk-, mjöl- och sojaprodukter eftersom många av de individer som drabbas av neuropsykiatriska funktionshinder ofta saknar de enzymer, i tarmarna, som bryter ned proteinerna i dessa produkter.

Dessa människor har en mjölkintolerans och/eller en mjölintolerans - de följs inte allt för sällan åt!

Det är 8-9 proteiner i mjölk och mjöl som tarmen skall klara av att bryta ned! Proteinerna blir endast till opeoida peptider, i stället för till aminosyror, om man ej klarar bryta ned dem. De opeoida peptiderna har en morfinliknande effekt på nervsystemet - därav måste man anpassa kosten!

Det tar allt i från 3 månader upp till 4 år innan man blir av med alla peptider som orsakar funktionhindren!

* Tillfrisknande med hjälp av sensomotorisk stimulering via lek- och fritidsaktiviteten är något som studerats och påvisats genom årens lopp. Det mest kända är väl Bunkefloprojektet! Daglig sensomotorisk stimulering såsom klättring, simning, snorkling, brottning, ridning, paddling, grävning, kavling, knådning etc. leder till bättre koordination, uthållighet, koncentration etc.

* Tillfrisknande genom kompensatioriska åtgärder; kompensatoriska psykiska och/eller fysiska åtgärder bidrar till att individen får lov känna "jag kan - fast så här i stället - jag duger!"

Lika självklart som att få använda glasögon för en individ med synstörningar skall det vara att få använda en dator och/eller en MP3-spelare för en individ med skriv- och/eller lässvårigheter!

Dessa svårigheter bottnar i kinestetiska perceptionsstörningar SÅ LÄNGE ingen bevisar någonting annat!

Motorikens betydelse för utformandet av rörelsen och det motoriska minnet, har allt för länge blivit "bortglömt" i skuggan av de som hävdar att läs- och skrivsvårigheter beror på störningar inom syn (visuella) och hörsel (auditiva)... naturligtvis kan det ligga där också MEN en nedsatt förmåga till automatiseringen av rörelsen påverkar förmågan att skriva och/eller ljuda!

Lika självklart skall det vara att individen får längre tid på sig att utöra vissa saker ex. skriva, läsa (med eller utan kompensation), får lov att ligga i stället för att sitta eller använda saccosäck i själva fasen där man skall koncentrera sig på att lyssna (och inte sitta)... och så vidare!

Allt för att förhindra mobbing och utanförskap!

ADHD med autistiska drag var nog diagnosen jag skulle fått

Oordning fixade jag inte. Kravet var ordning, reda, kontroll och trygghet. Jag tittade under lugg och ville helst inte vara med på bjudningar och liknande.

Men var det mina föräldrars bemötande som var orsak till att jag utvecklade dessa beteenden?

Jag klängde mig fast som en liten apa.
Jag kom till mina föräldrar för drygt 56 år sedan. Jag klängde mig fast som en liten apa vid mina föräldrar. Min äldsta dotter och min yngsta dotter gjorde likadant på mig och pappan.
Psykologen kan ju säga att jag fört beteendet vidare och därmed mena att jag lagt över min otrygghet på mina barn. Men jag är skeptisk!
Utifrån de kunskaper och erfarenheter jag dragit på mig, från mitt eget liv, min utbildning och mitt arbete, så vill jag bestämt härröra denna "överföring av beteende" till lite djupare saker än så; den inre miljön påverkar vårt beteende.

Den inre miljön påverkar vårt beteende
Kanske kan man säga att man ärver den inre miljön. Gener? Ja, kanske men generna kan vi ju påverka med kost och rökning - det vet vi idag genom forskning!
Jag vågar påstå att den inre miljön går att påverka genom vad vi stoppar i oss. Jag har påverkat min inre miljö, på äldre dagar, och har därför andra referenser än många psykologer.

Kostvägledning.
Det var ingen psykolog som hjälpte mig förstå. Det var en kostvägledare, som botat sin egen psoriasis m.m. som vägledde mig in på, för mig, den rätta stigen. Genom en anpassad kost kom förvandlingen som ett brev på posten! Så lugn har jag aldrig känt mig i hela mitt liv! Det tog drygt 40 år innan jag fick lov att känna den befriande känslan, tryggheten och perfektionismen, pedanteriet, försvann. Min dåvarande man trodde att det var en komplott! Jag struntade i att göra i ordning. Tog bara min bok, Grottbjörnens Folk, och en filt och lade mig ute på gräsmattan och läste och läste. Som om jag aldrig gjort något annat!
Kontrollbehovet, krav på ordning och reda och trygghet försvann sakta men säkert bort över horisonten. Likaså gjorde blygheten.


Sömnsvårigheter och behov av att vara tätt intill och nära ställde stora krav på mina föräldrar. Beteendet fanns hos mina döttrar. Den yngsta drabbades värst. Hon har också det jobbigast nu, med sin mage och sin trötthet. Jag försöker få henne att förstå att hon har ett val; att lägga om kosten. Anpassad kost kan få hennes magproblem att avta markant samt tröttheten att släppa. Med tröttheten släpper det den korta stubinen och det dåliga humöret.
Jag vet, och hon vet, för hon har redan provat. Men det är så otroligt svårt att bryta mönstret. Man får ge det tid. Man får tillåta sig att misslyckas och försöka igen och igen. Efter något år klarar man det galant!


När vi var på kostomläggning för min yngsta son, som är absolut värst drabbad i hela familjen av "allt vad peptider heter", då hängde dottern med på ett hörn.
Efter fjorton dagar kom hon ut "som en ny människa"; sprudlande av energi och glädje sökte hon sig själv genom en massa olika rollekar som hon då gick in i. Min önskan är att hon snart förstår vikten av kostens betydelse, i vår familj, och lägger om kurs. Kursen styr sedan mot en lättare och gladare kropp, som rör sig lättare, minns bättre och glädjer andra.


Värre var det med min son. Hans muskler var "spännhårda" av gifter, hans utseendemässigt assosierade många till muskulöst. I själva verket var hans muskler svag och tröga, han hade endast 75% styrka av jämnårigas muskelstyrka och uthållighet. Läkarna sätter en neuromuskulär diagnos på hans funktionshinder.
Idag är jag övertygad att en stor bit av den diagnosen "faller samman" i samband med en anpassad kost. Men det är svårt att orka eftersom musklerna är "spännfyllda" med gifter och slaggprodukter som lämnar kroppen "rakt ut" vid en avgiftning.


Avgiftningen skedde med hjälp av kapriolsyra (tror jag det heter, den används inom veterinärmedicinen) och alger (agar agar). Följden blir att gifterna går "rakt ut" genom huden och en hudkostym, likt psoriasis eksem, breder ut sig!
Svårt var det att motivera honom att fortsätta och än svårare var det att motivera pappan och de kostkunniga fastrarna; mjölk och mjöl har alltid varit nyttigt!


Jag stötte på sten! Med facit i hand hade jag gått en annan väg idag; den långa vägen med hjälp av tiden och den anpassade kosten. Han lär få göra det en dag för att undvika diabetes, eksem och/eller psoriasis, fibromyalgi och liknande tillstånd. Risken finns, och blir än mer överhängande om han inte intar stora dagliga doser av den inflammatoriskt hämmande Omega 3:n, att "det knackar på hans dörr" runt 45 års åldern, om inte förr... Vi som har svårigheter att bryta ned proteinerna i mjölk och mjöl ligger alla, mer eller mindre, i den riskzonen.


Börja i tid.
Jag gjorde så gott jag kunde men jag förstod allvaret det för sent! Bäst är att börja när problemen bryter ut; hyperaktivitet (som övergår i hypoaktivitet), svårigheter att se gränser, hyss, ingen rädsla, nedsatt upplevelse av smärta, nedsatt upplevelse av rummet (fastnar i alla hål och stängsel samt hamnar på botten av bassängen eller dammen för han måste känna efter om han fick plats eller om det var djupt) trötthet, långsamhet, svårigheter med att borsta tänder, måla, rita, skära, smöra, sitta still, stå still, skriva - nedsatt automatisering av rörelsen. I


Opeoida peptider från mjölk och/eller mjöl kan ställa till en hel del med nervsystemet!!Sömnsvårigheter utifrån ett balanssinne som stökar till det tack vare en överkänslighet för stimuli via gravitationsreceptorerna kan föda känslan av otrygghet. Den känslan väcker behov av överlevnad, att få vara tätt intill och nära samt att det är ordning och reda runt omkring en eftersom man har det "så stökigt och otryggt" inuti sig själv.


Varje gång man vänder sig med huvudet i lite bakåtläge så "ramnar hela världen", signalerna fortsätter och känslan av att man faller fortsätter trots att läget på huvudet stabiliserats. Att läggas ned på skötbordet är fruktansvärt obehagligt och man skriker. Skötbordet är ingen höjdare. Ej heller är det en höjadare att ligga i vagnen/sängen utan att vara ordentligt omstoppad med kuddar som stabiliserar.


Det bästa är att få ligga mellan mamman och pappan, det känns tryggt att ta tag i dem när obalansen gör sig påmind när man vänder sig i sömnen och mardrömmen om att man faller kommer som ett brev på posten!Likaså är känslan när någon lyfter en uppåt; signalerna fortsätter, trots att man stabiliserats i ett läge (ex. i mammas famn). Känslan av att man fortsätter att flyga upp i luften finns där och man hissnar. Omklamringsreflexen sitter i länge. Har man en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet kvarstår den än längre. Tur, för oss gravitationsosäkra, är att omklamringsreflexen finns! Tryggheten finns hos de man känner.


Främmande människor göre sig icke besvär med ett barn som är gravitationsosäkert. Än värre blir det om led- och muskelsinnet och/eller beröringssinnet är involverat. Och MYCKET TROLIGT är det att så är fallet eftersom opeoida peptider från mjölk och/eller mjöl kan ställa till en hel del med nervsystemet!!


Mörkrädsla i en osäker kropp.
Sömnsvårigheter utifrån ett balanssinne som stökar och ett led- och muskelsinne som är mindre alert bygger på de nattliga problemen; mörkret i kombination med en balansosäkerhet (gravitationsosäkerhet), överkänsligt beröringssinne och en kropp som inte ger klara och tydliga signaler via led- och muskelsinnet blir en mycket osäker kropp, på högspänn (fight or fight-systemet är påslaget!) som försöker ta sig fram i mörkret. Mörkrädslan kommer som ett brev på posten hos barn med balansosäkerhet i kombination med en störning via led- och muskelsinnet och beröringssinne.


Igenkännande föräldrar kan mötas av attityder.
Ofta känner någon, eller båda (lika barn leka bäst) föräldrarna igen sig och bemöter barnets behov av stimulering; mycket eller lite!


De känselstörningar jag försöker att berätta om skulle vara lättare förstå om de var mätbara enligt en skala som för synstörningar alternativt hörselstörningar. Men så enkelt är det inte.


Ett bra sätt att mäta under- respektive överkänslighet för stimuli via balanssinnet, beröringssinnet respektive led- och muskelsinnet är att vara observant på barnets reaktioner! Ofta känner någon, eller båda (lika barn leka bäst) föräldrarna igen sig och benöter barnets behov av stimulering; mycket eller lite!


Föräldrarna kan dessvärre bli anklagade för att de inte satt några gränser eller att de satt för hårda gränser/överbeskyddat sitt barn.


Sängvätning.
Som om det inte räckte med en gravitationsosäkerhet som föder otrygghet i gott sällskap med en lätt överkänslighet för beröring och en osäkerhet i kroppen via lätt försvagade signaler från led och muskelsinnet!
Den nedsatta förmågan att känna in påverkar inte allt för sällan förmågan att känna in att man är kissnödig och sängvätning kommer som ett brev på posten med en under många år, högt upp i åldern.

Sängvätning är oftast förnedrande eftersom man ser vad andra gör och inte gör. Som barn vill man kunna vad andra barn kan! Jag ville också låta bli att kissa i sängen, precis som min lillasyster och storasyster! Tänk om mina föräldrar hade vetat! Tänk om jag hade vetat att sängvätning, i många fall, kan "botas" genom att man anpassar kosten; bort med mjölk och mjöl i några månader så kommer medvetenhete om att man blir kissenödig att infinna sig även på natten!
Det handlar inte om att mina föräldrar gav mig skuldkänslor - det var ju jag som ville bli som alla andra!


Läs- och skrivsvårigheter benämns, om man vill krångla till det, för dyslexi.
Om mina inre krav på att skriva långsamt och fint, utifrån min känselstörning via led- och muskelsinnet samt via balanssinnet skriver jag mer en annan dag.


Jag skriver även om hur detta och sängvätning och otrygghet och mörkrädsla kan påverkas med hjälp av stimulering, kompensation, kost och kosttillskott, så snart jag får tid igen. Saker det inte fanns en hum om på den tiden jag växte upp men som det borde finnas mycket mer kunskap om idag!

Hjärtebarn, habilitering och perceptionsstörningar

Igår, på promenaden, förbi blomstrande syrener, gullvivor, äppelträd och andra blomster, gick mina tankar till alla som vi försökt förmedla våra kunskaper, om perceptionsstörningar och deras inverkan på beteendet. Jag kom att tänka på Hjärtebarnsföreningen och på Miniseminariet om mjölk och mjölintolerans och på alla föräldrar vi mött. Undrar om vi sår några frön?
Hjärtebarnsföreningen anlitar oss ibland till sina sommarföreläsningar för föräldrar. I somras var min kollega och jag och berättade om Perceptionsstörningar hos Hjärtebarn och hur man utifrån detta kan habilitera. Så här skrev Anette Bjerke om det:

SANSER (hjerte) HABILITERING

UTHEVET SITAT: ”Jeg synes alle barn med medfødte hjertefeil bør få testet sanser som balanse og følsomhet akkurat som de får testet syn og hørsel

”Hjertebarna må få hjelp ved sanseforstyrrelser

De svenske nevropedagogene Britt-Marie Winberg og Sussie Olofsson etterlyser bedre hjelp til hjertebarn som sliter med problemer som dårlig motorikk og konsentrasjonsvansker.

Tekst: Anette Bjerke

En mann følte seg frem langs veggen, en kvinne fomlet foran seg med armene til hun braste inn i nærmeste stol. For å introdusere tilhørerne til temaet nevropedagogikk fikk de to foredragsholderne Britt-Marie Winberg og Sussie Olofsson fra ”Neuropedagogik i Centrum”, alle til å forlate salen og finne tilbake til plassene sine i mørket med øynene lukket. De ville demonstrere at vi kan bruke flere sanser enn synet på å orientere oss i et rom, og at vi velger ulike strategier for å finne frem. Slik er det også med barn som er under- eller overfølsomme for ulike sansestimuli. Når det blir for mye eller for lite signaler fra deler av sanseapparatet, påvirker det måten barnet oppfører seg på og hvordan det føler seg.

Winberg og Olofsson var invitert av den svenske barnehjerteforeningens Region Vest til å fortelle om sitt arbeid under det norsksvenske treffet for hjertebarnsfamilier og fagpersoner på Lingatan i Sverige i sommer. De mener at barn med motoriske eller adferdsmessige problemer bør utredes av spesialister i nevropedagogikk.

I sin praksis møter de barn og ungdommer med spesielle behov, barn med forstyrrelser i sanseapparatet. Disse forstyrrelsene kan blant annet påvirke barnas evne til bevissthet, lesing og skriving, bevegelse, balanse, utholdenhet og konsentrasjon.

ORKER IKKE BERØRING
- Vi undersøker om barnet har over- eller underfølsomhet fra noen av sine sanser, noe som kan gi foreldrene og barnet en forståelse for reaksjoner og adferd i hverdagen, og som kan gi en forklaring på hvorfor barnet har vanskeligheter med å gjøre som sine jevnaldrende, opplyste Winberg.

Et eksempel kan være barn som lager huskestue hver gang det skal kle på seg. Dette er ikke nødvendigvis trass, det kan være at barnet rett og slett er overfølsom for berøring.

- Hvis barnet har en slik overfølsomhet vil det protestere fordi klærne føles for varme eller at stoffet stikker. Slike barn kan også gå langt i å unngå hudkontakt og berøring, noe som kan føre til at det får feilaktige diagnoser. Det er viktig å tro på barnet og respektere det. Om det ikke vil holde andre barn i hånden under samlingsstunden i barnehagen, eller det vil sitte i fred bakerst i klasserommet på skolen, så la det få lov, anbefalte Olofsson.

Et annet eksempel kan være barn som har overfølsom balansesans. Det kan åpenbart påvirke barnets adferd og begrense dets fysiske utfoldelse fordi det lett blir svimmel og utrygg. Det kan også ødelegge nattesøvnen, og mangel på søvn kan igjen påvirke skolegangen og så videre.

- Overfølsomhet i balansesansen kan innebære at barnet sover dårlig fordi det våkner hver gang det snur seg i sengen, forklarte Winberg.

BEHOV FOR HABILITERING
Det burde være like selvfølgelig å få hjelp til å takle problemer som skyldes for eksempel overstimulert berøringssans eller understimulert balansesans, som det er å få briller når øynene svikter, uttrykte Winberg og Olofsson og ba alle i salen med briller byttelåne med hverandre.

- Som dere som er avhengige av briller nå kan se, trenger man ikke bare en eller annen kompensasjon for nedsatt syn, man må ha et individuelt tilpasset hjelpemiddel, fastslo Olofsson.

Winberg og Olofsson har gitt nevropedagogisk oppfølging og behandling til barn med diagnoser som for eksempel ADHD, Asbergers syndrom, autisme og dysleksi. De har også utredet og hjulpet barn som er født med hjertefeil.

- Det er ofte foreldrene som tar kontakt. Vår erfaring er at en del habiliteringsleger ikke helt erkjenner hjertebarnas behov eller skjønner hvordan de skal hjelpe denne pasientgruppen. De ser jo barn som kan hoppe rundt og røre seg, så hva trenger de da habilitering til, undret Winberg retorisk.

GJØRE DET PÅ SIN MÅTE
I sitt arbeid med hjertebarna har Winberg og Olofsson oppdaget mange måter å hjelpe dem på. Blant annet mener de at mange hjertebarn med skolevansker klarer seg bedre når de får skrive på data i stedet for papir, noen trenger skyss for å ikke bruke for mye krefter på vei til skolen og at mange har nytte av sensomotorisk trening

- Selve diagnosen avgjør ikke, det kan være store variasjoner. Derfor må hvert barn få individuell kartlegging. Dette er barn med skjulte funksjonshemninger, men de har akkurat de samme rettighetene til å vurderes og hjelpes som dem med synlige funksjonshemninger, understreker de.

De rutinemessige legekontrollene ved helsestasjonene burde omfatte mer enn de gjør i dag.

- Jeg synes alle barn med medfødte hjertefeil bør få testet sanser som balanse og følsomhet akkurat som de får testet syn og hørsel, poengterte Britt-Marie Winberg.

- Disse barna må få kjenne at de kan mestre ting akkurat som alle andre. De må bare ta i bruk andre metoder eller hjelpemidler; og de må få trygghet på at det er tillatt og helt greit å gjøre det på sin måte.

BEKREFTES AV FORSKNING
Forskning viser at barn som er født med alvorlige hjertefeil har større risiko for å utvikle motoriske problemer og lærings- og konsentrasjonsvansker. En norsk studie viser at hjertebarn har opptil 13 ganger større risiko for å være klossete og utvikle alvorlige motoriske vansker enn friske jevnaldrende (Hjertebarnet 4-2005 side 11).

Slike utviklingsforstyrrelser kan skyldes både selve hjertesykdommen, nevrologisk skader som er oppstått underveis, medfødte nevrologiske tilstander eller psykososiale problemstillinger.

I sin omfattende rapport om habilitering av hjertebarn, opplyser prosjektsykepleier Kristen Aune Walther ved St. Olavs Hospital at mange undersøkelser konkluderer med at nevrologiske og utviklingsmessig forstyrrelser er vanlig blant barn med kompliserte hjertefeil. Det antydes at mellom 5 og 25 prosent av dem som overlever, har nevrologiske funksjonsforstyrrelser.

Neuropsykiatriska funktionshinder är symptom på perceptionsstörningar

Neuropsykiatriska funktionshinder är symptom på perceptionsstörningar
- perceptionsstörningar är en starkt bidragande orsak till de beteenden som vi idag diagnostiserar som neuropsykiatriska funktionshinder och liknande symptom
- perceptionsstörningar går att påverka med stimulering, kosttillskott och anpassad kost samt anpassade åtgärder
- perceptionsstörningar blir enklare att förstå om vi använder ordet känselstörningar, eftersom något eller några av de sensoriska områden som vi bl.a. känner in den egna rörelsen, kroppen, rörelsen och riktningen i rummet, farten i rummet, beröring, ljus, ljud, lukt och smak med är involverade.

Att leva och fungera som andra, jämnåriga, i livets dagliga aktiviteter, har barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder svårigheter med!

För att leva och fungera som andra, jämnåriga, i livets dagliga aktiviteter, krävs det att man inte har några dolda funktionshinder i form av perceptions-, syn- eller hörselstörningar!

Syn- och hörselstörningar kontra känselstörningar (perceptionsstörningar)
Idag är det en självklarhet att syn- och hörselstörningar skall upptäckas på ett så tidigt stadium som möjligt, helst långt innan skolstart. Allt för att stimulera barnets utveckling, så mycket som möjligt med hjälp av stimulering och kompensatoriska, fysiska och psykiska åtgärder – det är en rättighet, som alla barn har, genom en tidig hälsokontroll.

Men hur självklart är det att perceptionsstörningar, känselstörningar med ett enklare ord, skall upptäckas i tid?
Utvecklar man avvikande beteenden, som vid syn- och hörselstörningar, om störningar inom området känsel inte upptäcks i tid? Svaret på den frågan är ja!

Vad får man för funktionsstörning/ar vid syn- och hörselstörningar om de inte blir bemötta i tid vad gäller behov av stimulering och kompensation?
Svaret på den frågan är att man får svårigheter medverka och delta i livets dagliga aktiviteter och relationer, man känner att man inte kan och duger som de andra barnen och ungdomarna gör, man agerar inåt, självskadar sig, drar sig undan eller agerar utåt, tuffar sig på alla möjliga sätt och slår till! Dessa ungdomar hamnar till slut inom psykiatri-, social- och/eller kriminalvården och kostar, i den änden, enormt mycket mer samhällsresurser än de skulle gjort från början, om de hade bemötts som de med störningar inom området syn och hörsel!

Vad får man för funktionsstörning/ar av perceptionsstörning/ar?
Om det är en kinestetisk perceptionsstörning är svaret på frågan bland annat att oftast utvecklar svårigheter med att läsa och skriva; en av de viktigaste funktionerna för att man skall kunna ställa upp på ”skolans krav”… om man utvecklar detta, eller inte, har även att göra med kombination av andra perceptionsstörningar. Av dessa dolda funktionshinder kan man även få svårigheter med att klä av och på sig, knäppa, knyta, ta upp papperet som sitter runt en karamell, tvätta och torka sig, äta, skära, sitta, stå, ta emot beröring, för starkt ljud eller ljus etc.

Tidig hälsokontroll av syn-, hörsel- och känselstörningar
Tidig hälsokontroll syftar bl.a. till att bedöma om barnet har en syn- och/eller hörselstörning. Tidig hälsokontroll är en rättighet som ges till alla tidigt, och de är återkommande kontroller.

Innehåller den tidiga hälsokontrollen även en bedömning över om barnet har en eller flera perceptionsstörning/ar?
Svaret på den frågan är nej!
Tidig hälsokontroll som även omfattar eventuella perceptionsstörningar borde vara en självklarhet - allt för att stimulera barnets utveckling, så mycket som möjligt med hjälp av stimulering och kompensation, både fysiska och psykiska kompensatoriska åtgärder – det är en rättighet, som alla barn med dolda funktionshinder de facto har om man ser till HSL, FN:s Barnkonvention och Agenda 50 MEN det ser den svenska sjukvården genom fingrarna på!

Tidig bedömning, och upptäckt, förebygger mobbing och utanförskap.
För att visa att barnets avvikande beteenden beror på något annat än perceptionsstörningar, känselstörningar, måste man först påvisa att det inte är perceptionsstörningar som döljer sig bakom barnets avvikande beteendet!
En sådan bedömning sker enkelt genom intervjufrågor, observationer i leken samt en sensorisk och motorisk bedömning som ringar in de olika sensoriska områdena som vi känner in oss själva och vår omvärld med.

Barns avvikande beteende härrör oftast från en eller flera perceptionsstörningar.
De negativa beteenden som utvecklas p.g.a. perceptionsstörning/ar går att påverka positivt med hjälp av individuellt anpassade åtgärder – jämförbara med de åtgärder som är självklara för en syn- och/eller hörselstörning! En nog så god investering för att slippa att de utvecklar in- eller utåtagerande beteenden som senare kostar samhället enorma mängder med resurser!

Även syn- och hörselstörningar leder till avvikande beteende om de inte upptäcks i tid.
Med hjälp av individuellt anpassad stimulering via lek- och fritidsaktiviteten, kost (diet) och kosttillskott samt individuellt anpassade fysiska och psykiska kompensatoriska åtgärder påverkas utvecklingen mycket positivt för barn och unga med avvikande beteenden.

Möjligheterna till en positivare utveckling finns och de negativa beteenden som utvecklats p.g.a. perceptionsstörningar avtar sakta men säkert; det tar tre månader till fyra år innan exempelvis alla opioida peptider (gifter av ej nedbruten mjölk och/eller mjöl) försvinner ur kroppen - dessa gifter påverkar nervsystemet negativt, på signalsubstansnivå.

Påverkar på signalsubstansnivå
Individuellt anpassad kost (diet), kosttillskott och stimulering påverkar oftast biokemin mycket positivt på signalsubstansnivå! Även stimulering genom rörelse har en mycket god effekt liksom att individuellt anpassade fysiska och psykiska åtgärder påverkar kroppens biokemin positivt – känslan av att duga och att kunna är positiv för kemin i kroppen!

Möjligheterna finns för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder och liknande tillstånd att Leva & Fungera; 
Fungera i livets dagliga aktiviteter med hjälp av individuellt anpassad kost, kosttillskott, anpassade åtgärder (kompensation) och anpassade åtgärder via lek- och fritidsaktivitet.


En noggrann bedömning av Din sensorik, där Dina över- och underreaktioner (via stimuli från något eller några av de sinnen Du känner in Dig själv och Din omvärld med) kartläggs och hjälper Dig och personer i Din omgivning att förstå och avväga Ditt speciella behov dessa åtgärder.

Att leva och fungera i vardagen, i livets dagliga aktiviteter
För att ”vara normal” och fungera ”som alla andra” krävs att man har en ”normal” förmåga att känna in sig själv och sin egen omvärld (perception); en ”normal” förmåga att känna in den egna rörelsen, att känna in beröring, att känna in balansen och dess rörelser; upp, ned, bak, fram och runt samt att känna in ljus, ljud, lukt och smak det är en underbar känsla! Den känslan kan du nå fram till genom att enbart lägga om din kost - rörelsen och kompensationen hjälper dig att må än bättre!

KONKLUSION: en över och/eller underkänslighet för stimuli via de olika sinnena som vi känner in den egna rörelsen, beröring, balans, ljud, ljus, lukt och smak med, leder till att man får mer eller mindre svårigheter i livets dagliga aktiviteter. Dessa störningar kan påverkas positivt genom den anpassade kosten och rörelsen under tiden som du väntar på resultat, som tar allt från tre månader upp till fyra år, använder du dig av de kompensatoriska åtgärder som du behöver!
Över- eller underkänslighet för stimuli benämns perceptionsstörningar men ett enklare ord är känselstörningar! Svårigheterna de ställer till med beror på hur de olika områdena är involverade och med vilken intensitet - i kombination med vad de opioida petiderna ställer till med, och vilken biokemi du har, kan du utveckla olika slag av folksjukdomar om du inte tar tag i en livsstilsförändring!

Olika symptom vid perceptionsstörningar är bl.a. att man får svårigheter med
- att reglera sin uppmärksamhet
- impulskontroll och aktivitetsnivå
- att samspela med andra människor
- inlärning och minne
- att uttrycka sig i tal och skrift- att kontrollera motoriken

Dessa svårigheter har många individer, i större eller mindre grad, beroende av störningens intensitet och utbredning, inom de sensoriska områdena.
När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de ett funktionshinder - funktionshinder som vi således kan påverka positivt med anpassad kost (diet), kosttillskott,  rörelseaktivitet och kompensation.


Symptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Långtifrån alla människor med ADHD är hyperaktiva. En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt, hypoaktivitet. Man brukar då använda termen ADD. Det finns också personer med ADHD-symptom som har ”mer synliga” svårigheter med motorik och perception - perceptionsstörningar som även drabbar det motoriska beteendet. I dessa fall användes ofta benämningen DAMP i Sverige. Vid en noggrannare bedömning av ADHD framkommer att de har perceptionsstörningar -således känselstörningar - som påverkar deras förmåga att känna in den egna rörelsen och få ett motoriskt minne, vilket är förutsättningen för att automatisera rörelsen men även andra dolda funktionshinder brukar visa sig vid en sådan bedömning.

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som karakteriseras av något som kallas tics, dvs. återkommande reflexliknande rörelser och läten. Dessa symptom kan vara tecken på bl.a. magnesiumbrist. Många personer med Tourettes syndrom har även andra problem. Dessa svårigheter kan bestå av tvångstankar, tvångshandlingar, problem med impulsivitet, koncentration, hyperaktivitet och inlärning. Symptomen kan bland annat vara symptom på Omega 3-brist och påverkan av opioida peptider samt även påverkan av andra gifter (ex. kvicksiler) och brister.

Språkstörningar utvecklas ofta p.g.a. perceptionsstörningar, känselstörningar. Att utveckla språk och att kommunicera med tal är en hos människan unik medfödd förmåga. Det krävs förmåga att känna in stimuli via beröring (gom, tunga, läppar) och via den egna rörelsen men även stimuli via balanssinnet kan påverka flytet i rörelsen.

Under några få år utvecklas denna ytterst komplexa förmåga hos de flesta barn eftersom de har förmågan att känna in stimuli via dessa sinnen och deras perceptuella förmåga ej störs av Omega 3-brist eller gifter såsom opioida peptider, glutamat, kvicksilver etc. En del barn, som inte utvecklar språk i förväntad takt, men följer samma stadier och mönster i utvecklingen som andra barn "kommer i fatt" de normalutvecklade barnen senare under förskoleåldern och har då en språkförsening.

Begreppet språkstörning avser en påtaglig störning och det sägs att det ”omfattar svårigheter med att förstå och producera språk” i jämförelse med andra jämnåriga barn och utvecklingen följer då inte de normala utvecklingsstadierna. Ju gravare språkstörningen är desto fler språkliga nivåer blir drabbade och problemen kvarstår i skolåldern. Språkstörningen i sig härrör ofta från känselstörningar (perceptionsstörningar) där förmågan att känna in och precisera rörelsen, automatisera, är nedsatt. Men om detta finns ytterst lite kunskaper idag och kunskapen om att det finns goda förutsättningar till positiv förändringen genom den anpassade kosten och rörelsen är sorgligt nog än mindre!

I olika internationella undersökningar framgår att 5-8% av barn i förskoleåldern har någon form av språkstörning och att 1-2% har en grav språkstörning. Här kan det vara befogat att anpassa kosten samt ge tillskott med Omega 3. Under de första tre månaderna ger man dubbel dagsdos av Omega 3.
Jag har mött några barn med föräldrar som provat dessa kombinationer och det har givit positivt resultat - förmodligen blir det desto positivare resultat ju tidigare man börjar - kombination med diet finns ökade möjligheter till förbättring.
Sensomotorisk stimulering med hjälp av anpassade hopp-, studs-, gung- och snurrörelser ger ökade möjligheter till en positivare utveckling!

Tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), är en åkomma där den drabbade lider av tvångstankar och tvångshandlingar. De hör oftast ihop men i enstaka fall kan tvångstankar förekomma ensamt. Tvångstankar är ihållande, inkräktande tankar och fantasier som ger upphov till ångest, oro eller äckelkänslor.
Här bör man prova att lägga om kost och använda sig av kosttillskott i form av Omega 3 och tarmbakterier, ProbioZym, samt gärna "kalka på" med ett välbalanserat kalk.
Exempel på tvångstankar är; tänk om den ramlar ner, om det blir översvämning eller tänk om jag slänger min fina leksak i golvet. För att bli kvitt de här känslorna utför man tvångshandlingen, som består av upprepande beteenden eller ritualer (exempelvis handtvätt eller upprepade kontroller av kranar, lampor, spisen, kaffebryggaren etc. innan man går ut). Överkänslighet för beröring kan vara en bidragande orsak till upprepande av handtvätt liksom upprepade kontroller kan bero på en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (nedsatt motoriskt minne leder till osäkerhet) samt även oftast innefatta en balansöverkänslighet via gravitationsreceptorerna (kräver kontroll).

Anpassad stimulering, anpassad kost där all mjölk- och mjölmat tas bort samt att man tar kosttillskott kan bidra till en sakta men positiv förändring vid de flesta neuropsykiatriska funktionshinder!
De förrädiska, och giftiga, opeoida peptiderna med sin morfinliknande effekt på nervsystemet behöver lång tid på sig för att komma ur kroppen!

Asperger syndrom är ett funktionshinder som tillhör det autistiska spektrumet. Personer med Aspergers Syndrom har svårt att förstå hur andra tänker och känner - eftersom man alltid utgår från sin egen förmåga att känna in, erfara och tänka - vilket ofta skapar problem i samspelet med andra människor eftersom de har ett "normalt" sätt att känna in, erfara och tänka.

Har man, p.g.a. sina perceptionsstörningar (känselstörningar), svårigheter med att känna in smärta, beröring och hur den egna rörelsen utförs, så kan man få stora svårigheter med att förstå hur andra tänker och känner eftersom känselstörningarna leder till ett annat sätt att känna, erfara och sedan tänka! Man tänker utifrån sina erfarenheter och inte utifrån andras erfarenheter.

Människor med Asperger får således också problem med att få sammanhang i sina upplevelser eftersom de kan förändras utifrån belastning av opeoida peptider och att strukturera sin tillvaro kan då bli svårt. Påverkan från de opeoida peptiderna kan jämföras med ett morfinliknande tillstånd. Många personer med Asperger Syndrom upplevs därför som rutinbundna och tvångsmässiga. Deras troliga balansosäkerhet, orsakad av en överkänslighet för stimuli via gravitationen, leder oftast till krav på ordning och reda samt förberedelse – något som lätt kan tolkas som rutinbundenhet och tvång eftersom man har detta krav för att känna sig tryggare i sin balansosäkerhet. Kopplat till en trolig kinestetisk perceptionsstörning, svårigheter att känna in och automatisera den egna rörelsen, blir problematiken än svårare!

Jag vaknade den första maj av att filmteamet kom vandrandes, och körandes, utanför vårt fönster för att fortsätta sin inspelning av Isprinsessan, som de påbörjat, igen - på Valborgsmässoafton!
Morgonen var full av solsken och jag tog den långa promenaden, utmed campingen, runt berget. Slånbärsblommorna står prunkande mot de gröna enarna och fåglarna kvittrar gott. När jag halkar utför berget känner jag att jag måste ta tag i skrivandet igen och plockar upp min mobil med de härliga inspelningsmöjligheterna. Tankarna till information om mina livserfarenheter går vidare;


Astma, allergi, pollen och mjölk- å mjölintolerans
Om hänsyn tas till mjölk- och/eller mjölintolerans (allergi) så skulle troligen mången individ ges möjligheten att bli av med andra allergier såsom exempelvis nöt- och pollenallergi plus astma. Kroppen tycks ha fullt upp med att försöka göra sig av med de opioida peptider som uppstår vid en intolerans och orkar inte med ytterligare belastning från exempelvis nötter eller pollen.

Av exempelvis en mjölkintolerans kan man bl.a. få symptom som öron- och bihålebarn, dålig andedräkt, sängvätare och ”snorharklare”.
Själv hade jag alla symptomen, klart och tydligt, i mycket tidig ålder. Ingen förstod något.

Ett ständigt rännande på sjukhus för att försöka få svar på varifrån min bedrövligt dåliga andedräkt kunde härröra. En plågsam operation med borttagning av halsmandlar ledde inte till något positivare resultat.
Ständiga skrapningar av polyper och öroninflammationer som kom och gick.
Jag led av en morgontrötthet med, i det närmsta, ett ”medvetslöst” tillstånd. Jag vaknade oftast ej av den våta sängen utan snarare av att jag frös, om jag överhuvudtaget vaknade.
Min mor och jag blev väldigt ofta osams över frågan om hon hade varit inne och väckt mig eller ej. Själv var jag övertygad över om att hon ej försökt väcka mig. Hon var övertygad om att hon väckt mig och till och med pratat med mig och att jag svarat ja på frågan om jag tänkte gå upp.

Att sova borta eller att vara på läger var i det närmsta en omöjlig tanke. Dock gjorde jag ett tappert försök vid tretton års ålder. Försöken att dölja den nedkissade sängen var pinsamma och lukten från den tunga bomullsmadrassen var obeskrivlig när jag skulle krypa ned för att sova. Vilken trettonåring kan med att gå till ridläraren, föreståndaren, och berätta att jag har kissat i sängen så jag undrar om jag kan få rena lakan och en torr madrass.

Min dåliga andedräkt gav mig, i kombination med en vedervärdig tandställning, inget gott självförtroende.
I kombination med ytterligare en plåga, svårigheter med att uttala vissa ord och komma ihåg långa ord, så blev jag den lilla blyga flicka som försökte gömma mig under luggen, samtidigt som jag höll handen framför munnen, då jag skulle svara på en fråga eller läsa högt ur boken inför klassen.

Sängvätare med dålig andedräkt, som inte kan prata högt utan att gå upp i falsett, inte kommer ihåg vissa ord, är långsam och har svårt för att sitta rak i ryggen har svårigheter med att utveckla ett gott självförtroende. Tack och lov hade jag utseendet för mig. Hade mitt utseende varit emot mig så hade jag mycket troligt hamnat i ett utanförskap.

På vägen, genom mitt liv, har jag haft lätt för att förstå andra människor med svårigheter och oftast hjälpt dem och tagit deras parti.

Tjock snorbobba ovanför gomseglet, som ger en kvävningskänsla och ett måste med att dra in, harkla bort – obehagligt för andra i klassrummet, vid matbordet och på festen! Det var jag, det, men nu har kosten förändrat mig!


Hallucinationer; Jag hörde ljud, som inte andra hörde, jag såg saker, som inte andra såg. Pulsen inom mig var stundvis så klar och tydlig att jag ej hörde vad andra sa. Enebusken, på väg hem, i skymningen, om sommarnatten, blev till en man. Den lilla duvan som kom vankandes mot mig, blev till en liten gumma. Allt var troligen ett symptom på morfinliknande effekt på nervsystemet via opeoida peptider som härrörde från mjölk- och mjölproteiner som mitt mag- och tarmsystem ej kunde bryta ned ”på rätt sätt” - förstår jag idag, drygt fyrtio år senare.

Mjölk- och mjölintolerans påverkar nervsystemet negativt och kan vara en av de bidragande orsakerna till neuropsykiatriska funktionshinder och liknande tillstånd
Neuropsykiatriska funktionshinder och andra liknande tillstånd samt psykiska besvär kan således bero på en mjölk- och/eller mjölintolerans. MEN det får inte komma ut - det kan bli förrädiskt för mjölk- och mjölindustrin och för att inte tala om de som tillverkar medicinerna som skall ”bota” alla dessa åkommor!

Jag glömde det där med sockret, sockret som hör till en av de värsta bovarna - kombinationen, socker-, mjölk- och mjöl- samt sojaprodukter är förrädiska produkter för oss som inte har den där biokemin som Stålmannen har!

Många människor visar rädsla och upplevelse av tjatighet, inför att mjölk å mjöl kan vara en av orsakerna; rör inte vår nationalrätt!
Det är oftast negativa reaktioner när man som vän eller terapeut ”påstår” att Dina problem kan bero på en intolerans.
Det är sådant jag får stå ut med! Och dom med mig! Det lär mig en hel del!

Barnens avvikande beteenden härrör förmodligen från perceptionsstörningar
Barnens beteenden härrör oftast från en perceptionsstörning och för att visa att så ej är fallet måste man först visa att det INTE är perceptionstörningar som är orsak till de beteenden man sätter namn på i form av diagnoser, oftast neuropsykiatriska men även andra såsom neuromuskulära och psykiatriska.


Glöm aldrig att perceptionsstörningar går att påverka positiv med hjälp av kost (diet), kosttillskott och rörelse samt kompensation - allt individuellt anpassat;
– individuellt anpassad stimulering via lek- och fritidsaktiviteter stärker barnets utveckling, både fysiskt och psykiskt[1]
- kosttillskott i form av essentiella fettsyror, och då framförallt Omega 3[2]
– anpassad kost med hjälp av en mjölk- och/eller mjölfri kost eftersom proteinerna i mjölk- och eller mjöl påverkar nervsystemet negativt[3]
– individuellt anpassade, fysiska och psykiska, kompensatoriska åtgärder - är jämförbara med kompensatoriska hjälpmedel vid syn- och/eller hörselstörningar.


Vi lever i en stökig värld där marknaden styr
Marknaden styr och marknaden är stark. Det är en marknad som vill få oss att tro att medicinering är bra. De har ett vinstintresse av att sälja sina mediciner och att försäljningen skall öka. De vill få oss att tro att medicinering är bättre än något annat.



Marknaden som styr har ett stort intresse av att vi inte skall få kännedom om att Omega 3 tillskott och anpassad kost (utan mjölk-, mjöl-, soja- och sockerprodukter) kan påverka de Neuropsykiatriska funktionshindren positivt.

Marknaden som styr har inget intresse av att ta reda på hur en kropp utvecklas efter en lång tid med en kost utan Omega 3 och med allt för mycket socker och proteiner från mjölk, mjöl och soja.

Det skulle vara obekvämt, för marknaden, om det blev känt (erkänt) att det idag råder en omfattande Omega 3 – brist och en omfattande överkonsumtion av socker-, mjölk- och mjölprodukter i kombination med en omfattande intolerans mot proteinerna i mjölk, mjöl och soja hos en stor del av befolkningen och att detta, eller delar där av, kan vara en av de bidragande orsakerna till att vi utvecklar neuropsykiatriska funktionshinder och liknande tillstånd såsom exempelvis läs- och skrivsvårigheter, schizofreni, psykoser och depressioner.

Andra marknader som kanske måste skyddas, och kanske skyddar de varandra, vem vet, är således de marknader som vill utvinna så mycket vinst som möjligt ur de produkter de producerar;
kött, buljong, mjölk, ägg, lax samt mjölkprodukter och mjölprodukter. Marknader som producerar kött, buljong, mjölk och ägg från deras kor, får och fjäderfä samt fisk såsom lax. Produkter som idag, tack vare ett ändrat uppfödningsmönster, ej längre innehåller Omega 3. Och detta pga att våra djur ej längre får ta del av vad moder jord har att erbjuda, nämligen Omega 3- rika gräsprodukter.

Sedan ett tjugotal år tillbaka, föds våra höns och nötkreatur samt en del får, kalkoner och fisk upp med hjälp av kraftfoder. Följden blir att vi smäller i oss mängder med Omega 6 (finns kvar i de produkter som nämnts) och i stort sätt ingen Omega 3. Det gäller sedan att balansera upp denna Omega 3-brist med kosttillskott, viltkött, kravodlat kött och vild lax, sill och makrill.

Vi lever i en stökig värld där mjölk- och mjölproduktionstillverkarna ej är intresserade av att det skall komma ut att proteinerna i mjölk- och mjölprodukterna kan vara en av de bidragande orsakerna till att vi utvecklar neuropsykiatriska funktionshinder och liknade tillstånd.
Marknaden som producerar mjölk- och mjölprodukter är på inga vis, tillsammans med köttproducenterna och medicintillverkarna, intresserade av att det skall komma ut att deras produkter kan vara en av de bidragande orsakerna till att många av oss utvecklar dessa neuropsykiatrisk funktionshinder och liknande tillstånd. Tystnad råder.

Liknande symptom får vi vid en Omega 3-brist.
När en av de familjer jag är i kontakt med, där största delen av familjen har neuropsykiatriska funktionshinder, börjar använda sig av gammaldags mjölk och bovetemjöl i stället för vanliga mjölk- och mjölprodukter, samt dagligen intar Omega 3, påvisar en positiv utveckling genom att funktionshindren börjar avta, sakta men säkert – då kan vi inte längre förneka det!

Det bästa, för familjen, i det långa loppet, är med största sannolikhet att de även plockar bort denna mjölk samt detta mjöl för att undvika utvecklingen av andra folksjukdomar. Men det är bättre än inget för familjen som tidigare levde mycket stökigt.

Gå in och läs mer om proteinintoleranser och om symptomen på Norks Proteinintoleranse Forenings hemsida!

Vem tar ansvar för de sjukdomar som utvecklas i en kropp med Omega 3-brist? Det är stora svårigheter att slå hål på bubblan och myten om att mjölk och mjöl är nyttigt. Hur tror Du att en mjölk- och/eller mjölintolerans skulle kunna påverka Dig i Din vardag?

Det kan inte sägas nog många gånger att mjölk och mjöl således kan vara en av de allvarligt bidragande orsakerna till att vi får neuropsykiatriska funktionshinder och liknande tillstånd såsom läs- och skrivsvårigheter, psykoser, neuroser, neurologiska sjukdomstillstånd, depressioner samt andra allergier, astma m.m. I kombination med Omega 3-brist blir det förmodligen än värre.

Tidiga symptom, som jag känner till från min mjölkintolerans (men förmodligen även en mjölintolerans), är trött, slappare kropp (hypoton), trötthetskänsla i armar och ben, ffa på morgonen; ben och armar känns tunga/stora/klumpiga – idag förstår jag varför min son ritade sådana gubbar som han gjorde, med stora nävar och fötter utan fingrar och tår!
Vidare kan man ha, och det hade jag; svårigheter med att vakna, vara sängvätare, få ryckningar och skakningar (helt apropå men ffa när man satt still, koncentrationssvårigheter, en eller annan form av tinnitus; hör sin egen puls, hör och upplever sådant som inte andra upplever. Överkänslighet för beröring och lukt fanns där också.
De ständiga ljuden (pulsen och tinnitus) med ”vanföreställningar” (enebusken blev en gubbe etc.) gav en osäkerhetskänsla och det kröp oftast i kroppen, en mörkrädsla infann sig ofta, man blev otrygg pga sin överkänslighet för stimuli via balanssinnet och underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet. En över- och underkänslighet som med största sannolikhet bottnade i min oförmåga att bryta ned peptiderna i mjölk och mjöl.

Överkänslighet för stimuli via balanssinnet, för mig var det (som jag förstår det idag) mina gravitationsreceptorer "som var överkänsliga", i kombination med min kinestetiska perceptionsstörning, ledde till att jag krävde ordning och reda i stor mängd plus att det skulle gå i min takt; inte för fort, för att jag skulle känna mig trygg och att jag behärskade situationen.

Behovet av att vara tätt intill och nära för att få lov känna trygghet (överlevnad) fanns där hela tiden.

Underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet leder till en nedsatt kropps-, rums-, och tidsuppfattning vilket i sin tur påverkar ens säkerhet i kroppen, i rummet och i tiden.

I kombination med oförstånd och krav, som blir överkrav, från omgivningen rubbas självkänslan negativt.
Problematiken ökar allt med att tiden, åren, går. Mörkrädslan som lätt inträder, en känsla av förföljelse, är en ständig följeslagare i ens osäkra kropp.
Ens egna överkrav på ordning och reda leder till att man ställer överkrav på sig själv.
Behovet av att vara tilllags ökar med åldern - för man vill inte bli lämnad ensam; man vill alltid vara med och ha kontroll!

[1] Egna interna studier, Jean Ayres observationer, Bunkefloprojektet - MUGI

[2] Oxford-Durham studien påvisar vad redan Dr Tore Duvner, Dr Jackie Stordy och Dr A Richardssonpåvisat genom sina studier

[3] Dr C Reichelt och Dr G Brönstad har genom sina studier påvisat att opeoida peptider bildas när man ej kan bryta ned proteinerna i mjölk- och/eller mjöl; läs mer på hemsidan neurozym. com och npif.no