För en tid sedan var jag på en föreläsning som hölls av Jenny Ström - hon berättade utifrån sina egna erfarenheter av att bära på en sent diagnostiserad ADHD/Asperger samt att vara mor till tre barn med liknande funktionshinder.
Temat var hjälpmedel för neuropsykiatriska funktionshinder.
Jenny pratade också om varför vi borde lägga vikten mer på perceptionsstörningar än diagnos och varför vi egentligen inte borde ha diagnosnamn på de neuropsykiatriska funktionshindren samt vad som är bra med att medicinera med Concerta och Ritalina.
En bra föreläsning som fick mig att tro på att hjälpmedel återigen kan ordineras utefter behov, och inte utefter regelverk och pengapåsar!
Jag känner dock att orden om individuellt anpassad stimulering via kosttillskott, kost, lek- och fritidsaktiviteten borde vara lika självklara som orden om kompensation - där stimulering kan vara en bra kompensation och många gånger förhindra att individen utvecklar behov av livslång medicinering!
Det är ord som jag saknar i dag - samtidigt som jag är glad över att Jenny hjälpt oss arbetsterapeuter lyfta fram orden individens behov av kompensation vid neuropsykiatriska funktionshinder - där jag som arbetsterapeut kan se det som att de beteendeavvikelser som kan tolkas som neuropsykiatriska funktionshinder, vid en sensomotorisk utredning, oftast kan påvisas som störningar inom området känsel!
Dialogen om dessa intressanta punkter, kommer här;
* Hjälpmedel för neuropsykiatriska funktionshinder;
Hjälpmedel för dolda funktionshinder i form av känselstörningar (perceptionsstörningar inom de områden vi känner in oss själva och vår omvärld med bl.a. led- och muskelsinne, beröringssinne samt balanssinne) borde vara lika självklart som att få hjälpmedel till dolda funktionshinder inom området syn- och hörsel!
* Vikten mer på perceptionsstörningar än diagnos - varför vi egentligen inte borde ha diagnosnamn på de neuropsykiatriska funktionshindren;
Det borde vara lika självklart för oss inom sjukvården att bli lika observanta på perceptionsstörningar inom området känsel (human haptisk perception), och hur de påverkar individens medvetenhet om sig själv och sin omvärld, hur det påverkar individens fysiska och psykiska beteenden, känslor, relationer m.m. liksom det i dag är att vi skall vara observanta på syn- och hörselstörningar och hur de påverkar individens medvetenhet om sig själv och sin omvärld, beteenden, känslor m.m.
I dag vet vi inom sjukvården medvetna om att OM inte individer med störningar inom området syn eller hörsel, alternativt både ock, får sitt individuella behov av kompensation och stimulering tillgodosett så utvecklas de inte som andra individer samtidigt som de riskerar hamna i utanförskap... Kunskaperna och förståelsen för störningar inom området känsel borde vara lika självklar... men så länge den inte är det har vi "en stor drös" med barn, unga och vuxna som hamnar i utanförskap!
Så länge vi går efter diagnosnamn i stället för vilken form av störning, vilken utbredning och intensitet störningen har och inom vilka områden, så blir det svårt motivera individens behov av kompensation!
* Vad som är bra med att medicinera med Concerta och Ritalina;
Det kan vara bra att få medicinera i det akuta skedet och OM vi inte (pga okunskap från bl.a. sjukvården) fått prova på annat innan, och därmed har "fått gå för länge" utan kompensation och stimulering som är baserad på det speciella behovet - MEN det borde vara lika självklart som medicinering att, på ett så tidigt stadium som möjligt få sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda - allt för att förhindra att man som individ riskerar hamna i utanförskap samt behov av livslång medicinering...
* Kompensation, att hjälpmedel återigen kan ordineras utefter behov och inte utefter regelverk och pengapåsar, borde vara lika självklart som medicineringens självklara roll;
Hjälpmedel som syftar till att kompensera dolda funktionshinder i form av störningar inom området känsel borde vara lika självklara som hjälpmedel idag är för störningar inom området syn och hörsel (ex. glasögon, linser, hörselslinga, hörapparat) - allt individuellt utprovat, så klart!
För drygt tio år sedan ansåg sjukvården att dolda funktionshinder inom området känsel (human haptisk perception) var ett pedagogiskt problem och legitimerad sjukvårdspersonal beordrades lära sig förstå detta och lära sig prioritera de synliga funktionshindren (rörelsehinder), vilka ansågs, och fortfarande anses, vara mer självklara få kompensation och stimulering för än de funktionshinder som är dolda! I dag står man fortfarande kvar vid detta synsätt att skolan får stå för elevens behov av kompensation vid störningar inom området känsel (även om de inte har de medicinska förutsättningarna bedöma varken störningens utbredning eller intensitet)! VAD skulle hänt OM skolan även skulle åläggas bedöma behov av kompensation och stimulering vid störningar inom området syn och hörsel? Med största sannolikhet skulle gruppen av barn och unga som hamnar i utanförskap växa sig större samt behov av psykiatrisk vård och medicinering öka katastrofalt!
* Saknar ord om stimulering, kosttillskott och anpassad kost i stället för, eller åtminstone före ordet medicinering;
Personligen saknar jag orden om individuellt anpassad stimulering såsom kost, kosttillskott samt massage, lek- och fritidsaktivitet - allt för att stimulera till en bättre balans i den inre miljön, en balans som tillåter individen må bättre och få en ökad livskvalitet!
- Kosten - opioida peptider kan ligga och störa på nervsystemet och vara en av anledningarna till störningar inom området känsel... sockeröverkänslighet kan orsaka obalans i nervsystemets funktion...
- Kosttillskott - brist på Omega 3 kan störa nervsystemets förmåga till optimal funktion... liksom brist på näringsämnen, som är byggstenar till våra olika signalsubstanser, kan störa nervsystemets optimala funktion...
- Massage - brist på beröring, vilket är vanligt att man utvecklar vid en överkänslighet för stimuli via beröring, orsakar en obalans mellan signalsubstanser och brist på oxytocin kan utveckla en individ som lider brist på att komma till lugn och ro...
- Lek- och fritidsaktivitet - brist på rörelse, vilket är vanligt att man utvecklar vid en överkänslighet för stimuli via balanssystemets gravitationsreceptorer (med hjälp av dessa känner vi in tyngdkraft/gravitation) alternativt vid låg muskelspänning som kan utvecklas vid en underkänslighet för stimuli via balanssinnet, kan utveckla en obalans mellan signalsubstanser och brist på exempelvis endorfiner kan utveckla en individ som utvecklar ett behov av självstimulering... denna individ kan, helt omedvetet, sitta och hoppa med benen, banka i väggar eller på personer, tycka att det är skönt att slåss och brottas och därmed framkalla sådana situationer...
- individuellt anpassad stimulering kan således vara av vikt att prova långt innan man provar olika former av medicinering...
Livskvaliteten för individer med störningar inom området känsel som leder till beteendeavvikelser som kan diagnostiseras som neuropsykiatriska eller psykiatriska kan således ges möjligheter till en positivare förändring med hjälp av mycket billigare och enklare medel långt innan diagnos och medicinering behöver användas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar