DEBATT: Var finns valfriheten? - Skola - Kvalitet - Demokrati - Ekonomi - Tidningsdebatt - Debatt - Dagens Samhälle
Allt för mycket ansvar läggs i dag över på barnomsorg, skola och socialtjänst medan sjukvården lyser med sin frånvaro.
Den dag sjukvården börjar inse att känsel, inte bara syn och hörsel, är viktig för att barnet skall kunna utveckla fysiska och psykiska beteenden positivt, den dagen kan barnomsorg, skola och socialtjänst få information om barnets speciella behov av individuellt anpassad kompensation och stimulering.
HUR skulle barnomsorg och skola sett ut om vi inte bedömt, och behandlat, störningar inom området syn och hörsel? Skulle barnomsorg, skola och socialtjänst fixat det själva också?
Vi måste förstå störningar inom området känsel för att förstå HUR möta barn med beteendestörningar - beteendeavvikelser som vi idag sätter namn på i form av olika diagnoser.
måndag 5 oktober 2009
måndag 13 juli 2009
Eksem hos barn
Kan bero på proteinintolerans
Kan bero på proteinintolerans
Astma hos barn
Kan bero på proteinintolerans
Allergi hos barn
Kan bero på proteinintolernas
- hur vågar jag komma med sådana här påståenden!?
Vänd på frågan; hur vågar någon komma med påståenden om att det INTE beror på det som jag påstår att det skulle kunna bero på!?
Gå in och läs, på de sidor, och i de böcker, som jag hänvisade till i mitt tidigare inlägg, så kan ni också börja fundera på hur någon kan påstå något annat än det jag gör här i min blogg!
Hjärnans funktion, den kognitiva förmågan är beroende av input via våra sinnen
Funktionen hos våra sinnen är beroende av vad vi äter! Aj, aj, vi äter väl inget vi inte tål, som vi inte kan bryta ned? Jo, minsann! Kroppens reaktion på en felaktig kost är de folksjukdomar vi i dag ser;
astma, allergi, eksem, trög hjärna, nedsatt minnesfunktion, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, depression - you name it!
Naturligtvis kan det bero på annat också MEN den troliga orsaken är att vi i dag äter en helt annan kost än vad vi gjorde för 40 till 50 år sedan! Då hade vi inte en sådan enorm massa av människor som hade fibromyalgi, neuropsykiatriska och psykitriska sjukdomar, utbrändhet, cancer etc.
Då åt vi betydligt mindre mängder av bl.a. socker, mjölk och mjöl samt satt det, likt fettet, då inte var processat! Att processa maten innebär att vi gör den mer hållbar, vi härdar och vi tillsätter samt vi äter bra mycket mer mjölk. och mjölprodukter än vad vi gjorde för bara drygt fyrtio år sedan! Våra kroppar är inte gjorda för detta och våra kroppar säger ifrån genom att bli sjuka!
Mediciner är ingen lösning på problemet
Mediciner kan man ta i det akuta skedet MEN sedan är det dax att sadla om; nyttigare mat och mer rörelse! Ge Din, och Ditt barns, kropp den har speciellt behov av; icke processad mat samt betydligt mindre mängder av de proteiner som finns i mjölk och mjöl! Då kan Du, och Ditt barn åter blomstra i livet!
Se filmen om "Ethan's recovery from autism" på You Tube, så förstår Du vad "fel mat till fel barn" kan åstadkomma och hur snabbt man kan åtgärda det UTAN mediciner, endast med hjälp av kost och kosttillskott på 21 dagar! MEN ju längre Du gått på felaktig kost, desto längre tid tar det att reparera skadan; men ge aldrig upp! Du kan snart blomstra, bland alla andra, igen!
Maten och folksjukdomarna
Matens betydelse för vårt mående är underskattat inom den svenska sjukvården
Den svenska sjukvårdens kunskaper om det viktigaste vi har för att alstra ämnen, i balans, till vår kropp, maten, är under all kritik. OM Du vill veta om Du, eller Ditt barn, är intolerant mot gluten eller kasein råder jag Dig att vända Dig till en norsk läkare, gärna en DAN! läkare alternativt till Dr Gunnar Brönnstad på www.neurozym.com - till honom kan man sända in urinprover, där analyssvaren tycks vara mer pålitliga än de svar man får i Sverige! Det säkraste sättet är dock att utesluta alla mjölk- och mjölprodukter under tre till sex månader!
Eftersom det finns möjligheter till att Du, eller Ditt barn, blir friskare, varför sumpa möjligheterna?
För att det är omöjligt vara utan produkterna? Tänker Du så är det mer än HÖG TID att Du tar ett krafttag för Du, eller Ditt barn, har väl inte blivit beroende av socker, mjölk och mjöl? I så fall skulle jag vilja säga att ni är illa ute... personligen tog det drygt 15 år innan jag förstod hur illa ute jag själv var! Men jag har fått lön för mödan; bl.a. mer kraft i musklerna, mindre värk i lederna (hade värk i höftleder, som var pinsmmast på kvällen och natten, värk i fingerleder, handleder och tå leder samt ständig ryggvärk och ofta ryggskott!) och bättre minne än vad jag någonsin haft! Min hjärna känns mer fri och min otrygghetskänsla har avtagit betydligt!
Proteinintolerans leder till psykiatriska och neuropsykiatriska problem
Går Du in och läser på de sidor, eller läser de böcker, som jag tipsat om, blir Du snart varse om vad den mjölk, det mjöl, det fett, det socker och de tillsatser (läs "Den hemlige kocken") som vid idag tar in som föda kan ställa till med för problem! Återgå till gammeldags mjölk och mjöl samt mat alternativt lägg om kostvanor och kör thailändsk, japansk, stenålderskost etc. i stället! Våra kroppar förintas av den mat vi idag äter. Många tål den, har förmåga bryta ned den, än så länge, andra gör det absolut inte! Sakta men säkert kryper dessa symptom på förvrängd kroppskemi fram! Vi får folksjukdomar såsom autism, aspergers syndrom, adhd, depression, psykos, fibromyalgi, reumatism, ms o.s.v. Var rädd om Dig, och Dina barn, läs på och Du kommer att förstå!
Du, och Ditt barn, är värd varenda sekund av bättre mående!
En blomma, som får för lite, eller för mycket, eller felaktig gödning, kan inte bli lika vacker som den blomma som får den gödning den är i speciellt behov av!
söndag 19 april 2009
Koncentrationssvårigheter - skolans respektive sjukvårdens ansvar
Jag läste i dag, i gårdagens nummer av ttela, i Debatt och ledare samt i Lotta Bruérs artikel om "14-årig elev portad från lektioner", där jag fastnar jag för meningarna "Slinker en sådan elev (problemelev) innanför friskolans dörrar, får man förmoda att det betraktas som ett olycksfall i arbetet." och "Socialtjänsten utreder... Men utbildningen är skolans ansvar."
Anledning till att jag reagerar är att jag arbetat med barn och ungdomar med speciella behov sedan 1979, och att jag själv varit ett barn med speciellt behov. Jag har arbetat inom området barn med speciella behov, i sjukvården, sedan 1985. Mina reaktioner, på artiklar som handlar om barn med speciella behov, är oftast stark. Jag skulle vilja bemöta Lottas artikel såsom följer;
Pusselbit som saknas inom sjukvården blir skolans arbetsbörda
Ja visst är utbildning skolans uppgift. Men att utreda om barnet har en störning inom området syn, hörsel eller känsel lär vara sjukvårdens uppgift.
Redan på BVC (barnavårdscentralen) och inom SHV (skolhälsovården) bedömer man barnets förmåga att tolka stimuli via syn och hörsel.
En pusselbit, av betydelse för barnets utveckling av beteendet, som sjukvården dock tycks bortse från, är området känsel, Human Haptisk Perception.
Känsel står för vår förmåga att känna in stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinne men även stimuli via ljud, ljus, lukt och smak är något som vi känner in.
Känsel utvecklar basala beteenden
Känseln utvecklar det basala beteendet och, om en störning finns inom området, utvecklas avvikande beteenden.
Koncentrationssvårigheter
Känseln är, liksom syn och hörsel, basal för att individen skall kunna koncentrera sig på sin uppgift. Har man, som den gosse man berättar om i artikeln, svårigheter med att koncentrera sig, beror det med största sannolikhet på en störning inom området känsel. Jag utgår då från att en grundlig utredning av syn och hörsel är utförd.
Möjligen kan både föräldrars och skolas bemötande påverka gossens förmåga till koncentration men OM de inte får information om HUR de kan hjälpa gossebarnet, så kan det vara svårt hjälpa honom utveckla en ökad förmåga till koncentration.
Utredning av basalt beteende
Störningar inom området känsel kan, liksom syn och hörsel, behandlas och bemötas utifrån individens speciella behov. Störningar inom området känsel utreds med hjälp av en grundlig bedömning.
Kompensation och stimulering ger möjligheter till positivare utveckling
Känselstörningar kan behandlas med individuellt anpassad kompensation och stimulering. Kompensation och stimulering ger barnet möjligheter känna "jag kan - fast så här i stället - jag duger!" (jämför med galsögon, hörapparat, sitta nära, få mer tid på sig etc.).
Kompensation och stimulering ger individen möjligheter till en positivare utveckling samtidigt som förklaringen runt barnets känselstörning ger föräldrar, pedagoger och assistenter förståelse för HUR de skall möta barnet.
Förbisedd utredning kan leda utanförskap
Kompensation och stimulering är förebyggande åtgärder som bör sättas in på ett så tidigt stadium som möjligt.
Om utredning av området känsel förbises kan individen således utveckla avvikande beteeenden som gör att individen hamnar i mer eller mindre utanförskap. Trots påtryckningar har sjukvården ännu inte visat något intresse av att bedöma området känsel.
Många elever slinker således genom sjukvårdens portar utan att grundorsaken till barnets avvikande beteende utretts ordentligt. Detta tycks, än så länge, inte "betraktas som ett olycksfall i arbetet", vilket jag anser att det borde ses som, eftersom området känsel, torde vara sjukvårdens ansvar.
Ansvarsområde som tillhör sjukvården läggs på skolan
Följden blir således att skolan får ta ansvar för en pusselbit som de inte är utbildade inom, nämligen området känsel. Hur skulle det se ut om sjukvården även föste över utredning av beteendeavvikelser som utvecklas av syn och hörselstörningar, på skolan!? Hur många elever med koncentrationssvårigheter och utanförskap skulle då, till slut, hamna inom socialtjänst och psykiatri?
Den bortglömda pusselbiten inom sjukvården kostar samhället enorma pengar
Vad kostar denna "bortglömda pusselbiten känsel" samhället i andra änden!? Utanförskapet kostar samhället miljarder, om man får tro den nationalekonom som uttalade sig i tidningen Attention i december 2008.
Anledning till att jag reagerar är att jag arbetat med barn och ungdomar med speciella behov sedan 1979, och att jag själv varit ett barn med speciellt behov. Jag har arbetat inom området barn med speciella behov, i sjukvården, sedan 1985. Mina reaktioner, på artiklar som handlar om barn med speciella behov, är oftast stark. Jag skulle vilja bemöta Lottas artikel såsom följer;
Pusselbit som saknas inom sjukvården blir skolans arbetsbörda
Ja visst är utbildning skolans uppgift. Men att utreda om barnet har en störning inom området syn, hörsel eller känsel lär vara sjukvårdens uppgift.
Redan på BVC (barnavårdscentralen) och inom SHV (skolhälsovården) bedömer man barnets förmåga att tolka stimuli via syn och hörsel.
En pusselbit, av betydelse för barnets utveckling av beteendet, som sjukvården dock tycks bortse från, är området känsel, Human Haptisk Perception.
Känsel står för vår förmåga att känna in stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinne men även stimuli via ljud, ljus, lukt och smak är något som vi känner in.
Känsel utvecklar basala beteenden
Känseln utvecklar det basala beteendet och, om en störning finns inom området, utvecklas avvikande beteenden.
Koncentrationssvårigheter
Känseln är, liksom syn och hörsel, basal för att individen skall kunna koncentrera sig på sin uppgift. Har man, som den gosse man berättar om i artikeln, svårigheter med att koncentrera sig, beror det med största sannolikhet på en störning inom området känsel. Jag utgår då från att en grundlig utredning av syn och hörsel är utförd.
Möjligen kan både föräldrars och skolas bemötande påverka gossens förmåga till koncentration men OM de inte får information om HUR de kan hjälpa gossebarnet, så kan det vara svårt hjälpa honom utveckla en ökad förmåga till koncentration.
Utredning av basalt beteende
Störningar inom området känsel kan, liksom syn och hörsel, behandlas och bemötas utifrån individens speciella behov. Störningar inom området känsel utreds med hjälp av en grundlig bedömning.
Kompensation och stimulering ger möjligheter till positivare utveckling
Känselstörningar kan behandlas med individuellt anpassad kompensation och stimulering. Kompensation och stimulering ger barnet möjligheter känna "jag kan - fast så här i stället - jag duger!" (jämför med galsögon, hörapparat, sitta nära, få mer tid på sig etc.).
Kompensation och stimulering ger individen möjligheter till en positivare utveckling samtidigt som förklaringen runt barnets känselstörning ger föräldrar, pedagoger och assistenter förståelse för HUR de skall möta barnet.
Förbisedd utredning kan leda utanförskap
Kompensation och stimulering är förebyggande åtgärder som bör sättas in på ett så tidigt stadium som möjligt.
Om utredning av området känsel förbises kan individen således utveckla avvikande beteeenden som gör att individen hamnar i mer eller mindre utanförskap. Trots påtryckningar har sjukvården ännu inte visat något intresse av att bedöma området känsel.
Många elever slinker således genom sjukvårdens portar utan att grundorsaken till barnets avvikande beteende utretts ordentligt. Detta tycks, än så länge, inte "betraktas som ett olycksfall i arbetet", vilket jag anser att det borde ses som, eftersom området känsel, torde vara sjukvårdens ansvar.
Ansvarsområde som tillhör sjukvården läggs på skolan
Följden blir således att skolan får ta ansvar för en pusselbit som de inte är utbildade inom, nämligen området känsel. Hur skulle det se ut om sjukvården även föste över utredning av beteendeavvikelser som utvecklas av syn och hörselstörningar, på skolan!? Hur många elever med koncentrationssvårigheter och utanförskap skulle då, till slut, hamna inom socialtjänst och psykiatri?
Den bortglömda pusselbiten inom sjukvården kostar samhället enorma pengar
Vad kostar denna "bortglömda pusselbiten känsel" samhället i andra änden!? Utanförskapet kostar samhället miljarder, om man får tro den nationalekonom som uttalade sig i tidningen Attention i december 2008.
onsdag 15 april 2009
Kriterier för AD/HD, Autism och Aspergers Syndrom och andra neuropsykiatriska och psykitriska funktionshinder
Autism, schizofreni, psykos, fobier, hallucinationer, aspergers syndrom, tourettes syndrom, ADHD, depressiv, håglös, bipolär sjukdom eller ”bara” galna kosjukan!?
Varför jämför jag dessa ”neuropsykiatriska sjukdomar” med Galna kosjukan!? Om Galna kosjukan sades det en hel del saker. ”Sjukdomen kan uppstå spontant hos en individ, vilket är extremt ovanligt. När det hänt kan det dock spridas till andra individer på ett epidemiliknande sätt genom att vävnad från döda individer ingår i fodret, något som var vanligt innan BSE-epidemin gjorde klart hur farligt detta var. Sedan slutet av 80-talet råder förbud att utfodra nötkreatur med kött- eller benmjöl. Sjukdomen är en infektion som sätter sig på kreaturs centrala nervsystem, där cellerna successivt förlorar sin funktion.[1]” ”Galna ko-sjukan börjar så smått falla i glömska, men var en av 90-talets stora matskandaler. Den hade sin upprinnelse i att man malde ned döda djur och blandade i fodret, för att hålla kostnaderna nere.[2]”
Galna kosjukan pekar således mot att djuren fått sjukdomen på grund av att de ätit av proteiner som de inte har förmåga bryta ned och dessa proteiner kommer från andra djur! För mig pekar det åt samma håll för många av de neuropsykiatriska (adhd, autism, aspergers syndrom, tourettes syndrom etc.), psykiatriska (bipolär sjukdom, depression, psykos, schizofreni etc.) och en del av de neuromuskulära (HSMN etc.) sjukdomarna också! Vi äter av proteiner som våra kroppar inte har förmåga att bryta ned och det drabbar vårt nervsystem. Barn och unga drabbas värst för deras små kroppar är känsligare, under uppväxt, samtidigt som de har utsatts ”hundra gånger värre” än oss eftersom vi inte till närmelsevis hade den mängden av denna processade mat då vi växte upp!
Proteinintolerans och allergi mot proteiner i våra mjölk-, mjöl- och sojaprodukter torde, enligt vad jag erfar, vara en av de största bovarna till att våra barns och ungdomars nervsystem, och därmed även området känsel, drabbas så hårt så att deras fysiska och psykiska beteenden leder till att de inte kan göra som andra barn gör i livets dagliga aktiviteter och relationer!
Symptomen på denna intolerans blir, tillsammans med de symptom som andra gifter och brister som våra barn i dag utsätts för[3], tolkade som beteenden som vi bör sätta namn på i form av diagnoser. Men är det rätt diagnos? Borde inte diagnosen vara PI, proteinintolerans OM barnet blir friskare efter tre veckor med en anpassad kost?
Livslång medicinering eller möjligheter till friskare barn inom loppet av några veckor!?
När våra barn och unga med beteendeavvikelser väl fått en diagnos så har de rätt till en livslång medicinering. Men var finns deras rätt att prova, om de symptom de uppbär, ”bara” utvecklats ur en proteinintolerans eller en sockeröverkänslighet alternativt av en brist på omega-3!? Något som de inom loppet av några veckor till några månader - med hjälp av anpassad kost och kosttillskott - själva kan känna in om de mår bättre samtidigt som deras omgivning kan hjälpa dem se och observera om deras beteenden börjat normaliseras!?
Min beprövade erfarenhet, som bland annat baseras på mitt arbete med barn och unga i behov av speciellt behov av bemötande, men även av andras beprövade erfarenheter, studier och forskning, säger mig att minst 70-80% av dessa barn och ungdomar har möjligheter bli friskare genom en livsstilsförändring som kan ske genom den dagliga kosten och rörelsen i kombination med närmiljöns förändrade medvetenhet efter att ha fått information om individens dolda funktionshinder och dess troliga orsaker.
Diagnoskriterier enligt DSM-IV
Eftersom alla diagnoskriterier, enligt DSM-IV (kriterierna är hämtade från bl.a. Neuronätet, EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD och Wikipedia), även skulle kunna vara troliga orsaker till en eller flera störningar inom området känsel, är det av yttersta vikt att bedöma individens över- eller underkänslighet för stimuli via de olika känselområdena INNAN man sätter diagnos.
Vi har att lära;
Vi har att lära;
- att bland annat proteinintolerans, sockeröverkänslighet och brist på omega-3 kan störa området känsel
- att störningar inom området känsel utvecklar beteendeavvikelser som leder till symptom som vi vill sätta diagnosnamn på - men HUR sätter vi diagnosen!?
- att bedöma känselstörningar är minst lika viktigt som att bedöma syn- och hörselstörningar för att undvika utanförskap och för att undvika att individen utvecklar avvikande beteenden som kan tolkas, och därmed diagnostiseras som neuropsykiatriska eller psykiatriska problem!
[1] Källa: Wikipedia
[2] Källa: Expressen, 19 juni 2009 av Stellan Löfving som driver nyhetstjänsten www.foodwire.com och bloggen www.salt.se
[3] Gifter och brister såsom socker och andra smakförstärkare, bisfenoler, bekämpningsmedel, brist på omega-3, vitaminer, mineraler etc.
onsdag 25 mars 2009
Kriterier för ADHD och för störningar inom området känsel
Diagnoskriterierna för AD/HD enligt DSM-IV:
Minst sex av nedanstående symtom på ouppmärksamhet skall föreligga och/eller sex symtom på hyperaktivitet-impulsivitet. De skall ha funnits under minst sex månader och vara så uttalade att de klart stör barnets anpassning och inte överensstämmer med dess utvecklingsnivå. Symtomen ska föreligga i minst två olika miljöer/situationer som skola, fritids eller hemma. En del av symtomen skall ha debuterat före 7 års ålder. Symtombilden skall inte enbart vara en del av en annan störning och inte bättre förklaras av annan diagnos
- samtliga kriterier, enligt DSM-IV (Här tagna från Neuronätet och från EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD och angivet med svart text. Skrivarens kommentarer är angivna med blå text.), kan även vara kriterier, beteenden, orsakade av en till flera störningar inom området känsel.
Med anledning av detta finns det all anledning att, på ett så tidigt stadium som möjligt, bedöma om beteendet har sitt ursprung i en över- eller underkänslighet för stimuli via känsel för att kunna utesluta detta innan man sätter diagnos. Diagnosen i sig kan ändock sättas, men möjligheterna till att information, kompensation och stimulering förändras blir då mer påtaglig/förtydligad.
Beroende av känselstörningens/känselstörningarnas utbredning - inom vilket eller vilka områden och med vilken intensitet - och vilka kombinationer som föreligger, baseras sedan den information och de råd som ges för bemötande och behandling på den grundliga bedömning som bör utföras inom området känsel. Behandling av känselstörningar består av individuellt anpassad kompensation och stimulering. Jag kan återkomma till kompensation och stimulering i ett senare kapitel men det står redan en hel del om det i mina bloggar.
Neuropedagogen menar att det är minst lika viktigt att bedöma och behandla störningar inom området känsel som att bedöma och behandla störningar inom området syn och hörsel - allt för att påvisa vilka möjligheter som finns och därmed värna om barnets, individens, positiva utveckling samtidigt som målet är att förhindra att barnet hamnar i utanförskap. Möjligheterna finns att påverka barnets, individens, förmåga att känna in sig själv och sin omvärld med hjälp av kompensation och stimulering - och dom möjligheterna skall ges för att försöka öka individens livskvalitet.
Neuropedagogen - idag är vi två neuropedagoger i hela landet - ger här en annan förklaringsmodell till att barnet har utvecklat avvikande beteenden som anges som kriterier för diagnossättning, allt är markerat med blå text;
Ouppmärksamhet
- kan även bero på störningar inom området känsel. Bedömning av förmåga att känna in stimuli via beröring, balans samt led- och muskelsinnet bör beaktas och bedömas samt, i förekommande fall, kompenseras och stimuleras. Även störningar via stimuli från förmåga att känna in ljud, ljus, lukt och smak kan påverka förmåga till uppmärksamhet och bör bedömas innan annan orsak till ouppmärksamhet anges.
Slarvar eller missar detaljer i skolarbete eller andra aktiviteter - slarv kan bottna i nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen vilket medverkar till ett sämre motoriskt minne och därmed nedsatt förmåga till automatisering. I kombination med en underkänslighet för stimuli via balanssinnet kan förmåga till slarv bli än mer påtaglig. Även överkänslighet för stimuli via beröring, ljud och ljus kan påverka förmåga till uppmärksamhet liksom en nedsatt förmåga att diskriminera/urskilja ljud. Oavsett har individen, i stort sett alltid, en underkänslighet för stimuli via balanssinnet - där känslan av ordning och reda utvecklas till mer eller mindre obefintlig.
Beroende av störningarnas utbredning och intensitet, utvecklas individens slarv och förmåga att se detaljer - med anledning av detta bör en utförlig bedömning av området känsel ske innan olika åtgärder föreslås.
Har svårt att hålla kvar koncentrationen på uppgiften eller i lekaktiviteter - som ovan.
Tycks inte lyssna på vad man säger - som ovan.
Har svårt att uppfatta instruktioner och misslyckas ofta med att slutföra skolarbete, vardagssysslor och arbetsuppgifter (inte beroende på trots eller att barnet inte förstått instruktionen) - som ovan.
Har svårt att organisera sitt arbete eller andra aktiviteter - som ovan.
Undviker uppgifter som kräver längre stunds mental ansträngning, t ex skolarbete - som ovan.
Tappar ofta bort saker, glömmer att ta med saker som behövs för aktiviteten, som pennor, böcker och kläder - som ovan.
Blir lätt störd av det som händer omkring - överkänslighet för stimuli via beröring och ljud kan förekomma och med största sannolikhet i kombination med en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet. I kombination med underkänslighet för stimuli via balansen påverkas förmåga till uppmärksamhet än mer.
Glömsk i vardagliga aktiviteter - en nedsatt förmåga till automatisering som mycket väl kan bottna i en nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen, vilket påverkar det motoriska minnet och därmed automatiseringen av rörelsen, kan påverka förmåga att komma ihåg. I kombination med en ”hjärna i dimma” av opioida peptider, andra gifter (socker, färgämnen, flamskyddsmedel m.m.) och brister (Omega 3 m.m.) kan förmåga att komma ihåg påverkas negativt. Individen får en känsla av att ”hjärnan är inbäddad i bomull. Tre till sex månaders anpassad kost med mjölk-, mjöl- och soyafri föda kan förbättra förmåga till motoriskt minne i utförande av vardaglig aktivitet samtidigt som sifferkombinationer och namn kan förbättras ganska så påtagligt!
Hyperaktivitet - en nedsatt känslighet för stimuli via balanssinnet sänker inte bara vakenhetsgrad och muskelspänning utan påverkar förmåga att uppfatta farten i rummet och i kombination med låg muskelspänning och svårigheter känna in den egna rörelsen är förutsättningarna för hyperaktivitet stor; en förändring av kosten i kombination med daglig, individuellt anpassad stimulering, kan sänka hyperaktiviteten. Märkligt att man inte nämner Hypoaktivitet!?
Har ingen ro i händer eller fötter, eller skruvar på sig på stolen - en nedsatt förmåga att känna in stimuli via led- och muskelsinnet förorsakar att händer och fötter och kropp söker stimuli för att känna in den egna kroppen och i kombination med en nedsatt känslighet för stimuli via balansen finns behov av att försöka förstärka stimuli via balanssinnet; ständig rörelse ger ökad stimuli och därmed ökad medvetenhet; en förändring av kosten i kombination med daglig, individuellt anpassad stimulering, kan sänka oron i händer, fötter och kropp.
Har svårt att sitta stilla, lämnar sin plats - som ovan.
Springer ofta omkring, klänger och klättrar mer än vad som anses lämpligt i situationen. Hos äldre kan detta vara begränsat till en känsla av rastlöshet - som ovan.
Har ofta svårt att leka och arbeta lugnt och stilla - som ovan i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring, ljud och ljus ökar denna svårighet.
Verkar ofta "vara på språng" eller "gå på högvarv" - som ovan.
Pratar ofta överdrivet mycket - som ovan.
Impulsivitet
- Impulsivitet kan mycket väl bottna i störningar inom området känsel. Bedömning av störningar i förmåga att känna in stimuli via beröring, balans samt led- och muskelsinnet bör utföras och, där så en störning påvisas, kompenseras samt stimuleras.
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt - nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen och därmed få ett motoriskt minne och en automatisering kan medföra att ”man måste svara innan man glömmer” i kombination med en ”hjärna i dimma” av opioida peptider, andra gifter (socker, färgämnen, flamskyddsmedel m.m.) och brister (Omega 3 m.m.) kan förmåga att komma ihåg och behålla svaret försämras.
Har ofta svårt att vänta på sin tur - som ovan.
Avbryter och stör andra, bryter in i samtal eller lekar - som ovan.
EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD; För att uppfylla de diagnostiska kriterierna som krävs för diagnosen ADHD enligt DSM-IV (den diagnostiska och statistiska handboken för psykiatriska sjukdomar och störningar) bör en hel del aspekter beaktas. Kriterierna i antingen A eller B bör uppfyllas för att en diagnos skall vara aktuell:
Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån.
Ouppmärksamhet
Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter - denna ouppmärksamhet kan mycket väl bero på en nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen, få ett nedsatt motoriskt minne och därmed en nedsatt förmåga att automatisera rörelsen.
Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar - som ovan plus att man bör bedöma om individen har en överkänslighet för stimuli via ljud, ljus och lukt.
Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal - kan mycket väl bottna i nedsatt förmåga att känna in rörelsen eftersom man då kan ha fullt upp med att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen, när man tappar fokus (exempelvis störande ljud, ljus eller lukt) på utförandet av aktiviteten stannar rörelsen mer eller mindre upp beroende av känselstörningens intensitet och kombination.
Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) - nedsatt känslighet för stimuli via munmotorik och/eller öronmotorik, medför att man oftast kräver ett långsamt tempo för att hinna memorera, där munmotoriskt minne kan påverka liksom öronmotorik och nedsatt förmåga till dominant öra påverkar förmåga att minnas i kombination med vad ovan sagts om en hjärna som ligger inlindad i bomull samt misslyckande av aktiviteter i skolarbet, hemsysslor eller arbetsuppgifter är väldigt beroende av motoriskt minne och förmåga till automatisering - i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring, ljud, ljus och lukt påverkas situationen än värre!
Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter - organisation av uppgift och aktivitet tarvar ett gott motoriskt minne, och det får man av en god känsel via led- och muskelsinnet, och en god förmåga till koncentration vilket också kräver sagda förmåga samt tarvar att individen inte har en överkänslighet för stimuli via beröring, ljus eller ljud samtidigt som känslighet för stimuli via balans hellre skall vara överkänslig och absolut inte underkänslig.
Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet ( t ex skolarbete eller läxor) - försök genomföra skolarbete eller läxor utan glasögon/linser OM Du har en synstörning eller utan hörapparat OM Du har en hörselstörning (och märk väl att dessa kompensatoriska hjälpmedel bör vara individuellt utprovade baserade på en tidigare bedömning!). Tror knappast Du skulle gilla eller vara villig utföra uppgifter som kräver mental uthållighet då utan försöka undvika allt vad skolarbete och läxor heter! Precis så är det för dolda funktionshinder i form av känselstörningar också; för att gilla och vilja, och inte undvika, utföra uppgifter som kräver mental uthållighet. Så VAD är då mental uthållighet!?
Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter ( t ex leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg) - att komma ihåg var man lagt saker, att känna att man tappar dem ur fickan eller handen, kräver god stimuli via bl.a. led- och muskelsinnet och via balanssinnet.
Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli - OM barnet, ungdomen eller den vuxne har fullt upp med att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen på grund av en underkänslighet för stimuli via den egna rörelsen blir individen snabbt uttröttbar jämfört med en individ som har förmåga att automatisera rörelsen/har automatiserat rörelsen och i kombination med en överkänslighet för beröring, ljud och/eller ljus är det inte svårt bli ”distraherad” av yttre stimuli via dessa områden. Dessutom kan den snabba uttröttbarheten i det motoriska utförandet lätt leda till att uppmärksamheten förs över till andra stimuli.
Är ofta glömsk i det dagliga livet - en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinne och balanssinne med eller utan kombination av en hjärna som känns inlindad i bomull på grund av opioida peptider, andra gifter och brister kan mycket väl påverka individens förmåga att komma ihåg!
Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
Hyperaktivitet/Impulsivitet
Hyperaktivitet/Impulsivitet kan således bottna i en störning inom området känsel och en grundlig bedömning av området känsel bör därför utföras för att, på ett så tidigt stadium som möjligt, ge individen möjligheter till kompensation och stimulering. Till hyperaktivitet/impulsivitet räknas följande beteenden;
Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still - som ovan.
Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen ( hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) - som ovan.
Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv" - som ovan.
Pratar ofta överdrivet mycket - som ovan.
Impulsivitet
Impulsivitet kan således bottna i en störning inom området känsel och en grundlig bedömning av området känsel bör därför utföras för att, på ett så tidigt stadium som möjligt, ge individen möjligheter till kompensation och stimulering. Till impulsivitet räknas följande beteenden;
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt - som ovan.
Har ofta svårt att vänta på sin tur - som ovan.
Avbryter eller inkräktar ofta på andra ( t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar) - som ovan.
Dessutom måste följande punkter vara uppfyllda:
Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder. mer info. - med största sannolikhet har de funktionshindrande symptom som utvecklas ur störningar inom området känsel utvecklats före sju års ålder. Givetvis bör man beakta beteendestörningar som kan tyda på störningar inom området känsel även efter sju års ålder.
Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). - har man en dold funktionsnedsättning i form av en känselstörning inom något eller några av de områden som man känner in sig själv och sin omvärld med så utvecklas mer eller mindre påtagliga funktionsnedsättningar, med största sannolikhet, inom minst två av de områden som nämnts.
Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier. - störningar inom området känsel utvecklar funktionsnedsättning socialt, i arbete samt i studier och sådana funktionsnedsättningar bör således även bestå av en grundligt utförd bedömning av detta område, känseln.
Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning) - störning i utvecklingen, schizofreni och psykotiskt syndrom kan utvecklas ur störningar inom området känsel liksom även ångestsyndrom, dissociativt syndrom och personlighetsstörning kan och därmed bör även dessa tillstånd kompletteras med en grundligt utförd bedömning av området känsel.
Minst sex av nedanstående symtom på ouppmärksamhet skall föreligga och/eller sex symtom på hyperaktivitet-impulsivitet. De skall ha funnits under minst sex månader och vara så uttalade att de klart stör barnets anpassning och inte överensstämmer med dess utvecklingsnivå. Symtomen ska föreligga i minst två olika miljöer/situationer som skola, fritids eller hemma. En del av symtomen skall ha debuterat före 7 års ålder. Symtombilden skall inte enbart vara en del av en annan störning och inte bättre förklaras av annan diagnos
- samtliga kriterier, enligt DSM-IV (Här tagna från Neuronätet och från EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD och angivet med svart text. Skrivarens kommentarer är angivna med blå text.), kan även vara kriterier, beteenden, orsakade av en till flera störningar inom området känsel.
Med anledning av detta finns det all anledning att, på ett så tidigt stadium som möjligt, bedöma om beteendet har sitt ursprung i en över- eller underkänslighet för stimuli via känsel för att kunna utesluta detta innan man sätter diagnos. Diagnosen i sig kan ändock sättas, men möjligheterna till att information, kompensation och stimulering förändras blir då mer påtaglig/förtydligad.
Beroende av känselstörningens/känselstörningarnas utbredning - inom vilket eller vilka områden och med vilken intensitet - och vilka kombinationer som föreligger, baseras sedan den information och de råd som ges för bemötande och behandling på den grundliga bedömning som bör utföras inom området känsel. Behandling av känselstörningar består av individuellt anpassad kompensation och stimulering. Jag kan återkomma till kompensation och stimulering i ett senare kapitel men det står redan en hel del om det i mina bloggar.
Neuropedagogen menar att det är minst lika viktigt att bedöma och behandla störningar inom området känsel som att bedöma och behandla störningar inom området syn och hörsel - allt för att påvisa vilka möjligheter som finns och därmed värna om barnets, individens, positiva utveckling samtidigt som målet är att förhindra att barnet hamnar i utanförskap. Möjligheterna finns att påverka barnets, individens, förmåga att känna in sig själv och sin omvärld med hjälp av kompensation och stimulering - och dom möjligheterna skall ges för att försöka öka individens livskvalitet.
Neuropedagogen - idag är vi två neuropedagoger i hela landet - ger här en annan förklaringsmodell till att barnet har utvecklat avvikande beteenden som anges som kriterier för diagnossättning, allt är markerat med blå text;
Ouppmärksamhet
- kan även bero på störningar inom området känsel. Bedömning av förmåga att känna in stimuli via beröring, balans samt led- och muskelsinnet bör beaktas och bedömas samt, i förekommande fall, kompenseras och stimuleras. Även störningar via stimuli från förmåga att känna in ljud, ljus, lukt och smak kan påverka förmåga till uppmärksamhet och bör bedömas innan annan orsak till ouppmärksamhet anges.
Slarvar eller missar detaljer i skolarbete eller andra aktiviteter - slarv kan bottna i nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen vilket medverkar till ett sämre motoriskt minne och därmed nedsatt förmåga till automatisering. I kombination med en underkänslighet för stimuli via balanssinnet kan förmåga till slarv bli än mer påtaglig. Även överkänslighet för stimuli via beröring, ljud och ljus kan påverka förmåga till uppmärksamhet liksom en nedsatt förmåga att diskriminera/urskilja ljud. Oavsett har individen, i stort sett alltid, en underkänslighet för stimuli via balanssinnet - där känslan av ordning och reda utvecklas till mer eller mindre obefintlig.
Beroende av störningarnas utbredning och intensitet, utvecklas individens slarv och förmåga att se detaljer - med anledning av detta bör en utförlig bedömning av området känsel ske innan olika åtgärder föreslås.
Har svårt att hålla kvar koncentrationen på uppgiften eller i lekaktiviteter - som ovan.
Tycks inte lyssna på vad man säger - som ovan.
Har svårt att uppfatta instruktioner och misslyckas ofta med att slutföra skolarbete, vardagssysslor och arbetsuppgifter (inte beroende på trots eller att barnet inte förstått instruktionen) - som ovan.
Har svårt att organisera sitt arbete eller andra aktiviteter - som ovan.
Undviker uppgifter som kräver längre stunds mental ansträngning, t ex skolarbete - som ovan.
Tappar ofta bort saker, glömmer att ta med saker som behövs för aktiviteten, som pennor, böcker och kläder - som ovan.
Blir lätt störd av det som händer omkring - överkänslighet för stimuli via beröring och ljud kan förekomma och med största sannolikhet i kombination med en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet. I kombination med underkänslighet för stimuli via balansen påverkas förmåga till uppmärksamhet än mer.
Glömsk i vardagliga aktiviteter - en nedsatt förmåga till automatisering som mycket väl kan bottna i en nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen, vilket påverkar det motoriska minnet och därmed automatiseringen av rörelsen, kan påverka förmåga att komma ihåg. I kombination med en ”hjärna i dimma” av opioida peptider, andra gifter (socker, färgämnen, flamskyddsmedel m.m.) och brister (Omega 3 m.m.) kan förmåga att komma ihåg påverkas negativt. Individen får en känsla av att ”hjärnan är inbäddad i bomull. Tre till sex månaders anpassad kost med mjölk-, mjöl- och soyafri föda kan förbättra förmåga till motoriskt minne i utförande av vardaglig aktivitet samtidigt som sifferkombinationer och namn kan förbättras ganska så påtagligt!
Hyperaktivitet - en nedsatt känslighet för stimuli via balanssinnet sänker inte bara vakenhetsgrad och muskelspänning utan påverkar förmåga att uppfatta farten i rummet och i kombination med låg muskelspänning och svårigheter känna in den egna rörelsen är förutsättningarna för hyperaktivitet stor; en förändring av kosten i kombination med daglig, individuellt anpassad stimulering, kan sänka hyperaktiviteten. Märkligt att man inte nämner Hypoaktivitet!?
Har ingen ro i händer eller fötter, eller skruvar på sig på stolen - en nedsatt förmåga att känna in stimuli via led- och muskelsinnet förorsakar att händer och fötter och kropp söker stimuli för att känna in den egna kroppen och i kombination med en nedsatt känslighet för stimuli via balansen finns behov av att försöka förstärka stimuli via balanssinnet; ständig rörelse ger ökad stimuli och därmed ökad medvetenhet; en förändring av kosten i kombination med daglig, individuellt anpassad stimulering, kan sänka oron i händer, fötter och kropp.
Har svårt att sitta stilla, lämnar sin plats - som ovan.
Springer ofta omkring, klänger och klättrar mer än vad som anses lämpligt i situationen. Hos äldre kan detta vara begränsat till en känsla av rastlöshet - som ovan.
Har ofta svårt att leka och arbeta lugnt och stilla - som ovan i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring, ljud och ljus ökar denna svårighet.
Verkar ofta "vara på språng" eller "gå på högvarv" - som ovan.
Pratar ofta överdrivet mycket - som ovan.
Impulsivitet
- Impulsivitet kan mycket väl bottna i störningar inom området känsel. Bedömning av störningar i förmåga att känna in stimuli via beröring, balans samt led- och muskelsinnet bör utföras och, där så en störning påvisas, kompenseras samt stimuleras.
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt - nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen och därmed få ett motoriskt minne och en automatisering kan medföra att ”man måste svara innan man glömmer” i kombination med en ”hjärna i dimma” av opioida peptider, andra gifter (socker, färgämnen, flamskyddsmedel m.m.) och brister (Omega 3 m.m.) kan förmåga att komma ihåg och behålla svaret försämras.
Har ofta svårt att vänta på sin tur - som ovan.
Avbryter och stör andra, bryter in i samtal eller lekar - som ovan.
EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD; För att uppfylla de diagnostiska kriterierna som krävs för diagnosen ADHD enligt DSM-IV (den diagnostiska och statistiska handboken för psykiatriska sjukdomar och störningar) bör en hel del aspekter beaktas. Kriterierna i antingen A eller B bör uppfyllas för att en diagnos skall vara aktuell:
Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån.
Ouppmärksamhet
Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter - denna ouppmärksamhet kan mycket väl bero på en nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen, få ett nedsatt motoriskt minne och därmed en nedsatt förmåga att automatisera rörelsen.
Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar - som ovan plus att man bör bedöma om individen har en överkänslighet för stimuli via ljud, ljus och lukt.
Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal - kan mycket väl bottna i nedsatt förmåga att känna in rörelsen eftersom man då kan ha fullt upp med att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen, när man tappar fokus (exempelvis störande ljud, ljus eller lukt) på utförandet av aktiviteten stannar rörelsen mer eller mindre upp beroende av känselstörningens intensitet och kombination.
Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) - nedsatt känslighet för stimuli via munmotorik och/eller öronmotorik, medför att man oftast kräver ett långsamt tempo för att hinna memorera, där munmotoriskt minne kan påverka liksom öronmotorik och nedsatt förmåga till dominant öra påverkar förmåga att minnas i kombination med vad ovan sagts om en hjärna som ligger inlindad i bomull samt misslyckande av aktiviteter i skolarbet, hemsysslor eller arbetsuppgifter är väldigt beroende av motoriskt minne och förmåga till automatisering - i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring, ljud, ljus och lukt påverkas situationen än värre!
Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter - organisation av uppgift och aktivitet tarvar ett gott motoriskt minne, och det får man av en god känsel via led- och muskelsinnet, och en god förmåga till koncentration vilket också kräver sagda förmåga samt tarvar att individen inte har en överkänslighet för stimuli via beröring, ljus eller ljud samtidigt som känslighet för stimuli via balans hellre skall vara överkänslig och absolut inte underkänslig.
Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet ( t ex skolarbete eller läxor) - försök genomföra skolarbete eller läxor utan glasögon/linser OM Du har en synstörning eller utan hörapparat OM Du har en hörselstörning (och märk väl att dessa kompensatoriska hjälpmedel bör vara individuellt utprovade baserade på en tidigare bedömning!). Tror knappast Du skulle gilla eller vara villig utföra uppgifter som kräver mental uthållighet då utan försöka undvika allt vad skolarbete och läxor heter! Precis så är det för dolda funktionshinder i form av känselstörningar också; för att gilla och vilja, och inte undvika, utföra uppgifter som kräver mental uthållighet. Så VAD är då mental uthållighet!?
Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter ( t ex leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg) - att komma ihåg var man lagt saker, att känna att man tappar dem ur fickan eller handen, kräver god stimuli via bl.a. led- och muskelsinnet och via balanssinnet.
Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli - OM barnet, ungdomen eller den vuxne har fullt upp med att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen på grund av en underkänslighet för stimuli via den egna rörelsen blir individen snabbt uttröttbar jämfört med en individ som har förmåga att automatisera rörelsen/har automatiserat rörelsen och i kombination med en överkänslighet för beröring, ljud och/eller ljus är det inte svårt bli ”distraherad” av yttre stimuli via dessa områden. Dessutom kan den snabba uttröttbarheten i det motoriska utförandet lätt leda till att uppmärksamheten förs över till andra stimuli.
Är ofta glömsk i det dagliga livet - en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinne och balanssinne med eller utan kombination av en hjärna som känns inlindad i bomull på grund av opioida peptider, andra gifter och brister kan mycket väl påverka individens förmåga att komma ihåg!
Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
Hyperaktivitet/Impulsivitet
Hyperaktivitet/Impulsivitet kan således bottna i en störning inom området känsel och en grundlig bedömning av området känsel bör därför utföras för att, på ett så tidigt stadium som möjligt, ge individen möjligheter till kompensation och stimulering. Till hyperaktivitet/impulsivitet räknas följande beteenden;
Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still - som ovan.
Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen ( hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) - som ovan.
Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv" - som ovan.
Pratar ofta överdrivet mycket - som ovan.
Impulsivitet
Impulsivitet kan således bottna i en störning inom området känsel och en grundlig bedömning av området känsel bör därför utföras för att, på ett så tidigt stadium som möjligt, ge individen möjligheter till kompensation och stimulering. Till impulsivitet räknas följande beteenden;
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt - som ovan.
Har ofta svårt att vänta på sin tur - som ovan.
Avbryter eller inkräktar ofta på andra ( t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar) - som ovan.
Dessutom måste följande punkter vara uppfyllda:
Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder. mer info. - med största sannolikhet har de funktionshindrande symptom som utvecklas ur störningar inom området känsel utvecklats före sju års ålder. Givetvis bör man beakta beteendestörningar som kan tyda på störningar inom området känsel även efter sju års ålder.
Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). - har man en dold funktionsnedsättning i form av en känselstörning inom något eller några av de områden som man känner in sig själv och sin omvärld med så utvecklas mer eller mindre påtagliga funktionsnedsättningar, med största sannolikhet, inom minst två av de områden som nämnts.
Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier. - störningar inom området känsel utvecklar funktionsnedsättning socialt, i arbete samt i studier och sådana funktionsnedsättningar bör således även bestå av en grundligt utförd bedömning av detta område, känseln.
Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning) - störning i utvecklingen, schizofreni och psykotiskt syndrom kan utvecklas ur störningar inom området känsel liksom även ångestsyndrom, dissociativt syndrom och personlighetsstörning kan och därmed bör även dessa tillstånd kompletteras med en grundligt utförd bedömning av området känsel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)