onsdag 3 april 2013

Yrsel - Menière eller "bara" proteinintolerans, PI!?

Redan som liten var jag överkänslig för stimuli via tyngdkraften

Yrsel i unga år
Själv led jag av yrsel i min ungdom, från 13/14 års ålder (jag var ju redan som späd mycket överkänslig för stimuli via gravitationen), till och från, upp till 45 års ålder. Som värst var det runt 16/17 års ålder, då jag var som mest stressad över skolsituationen. Samtidigt som jag, förutom mjölk- och mjölprodukter, även hävde i mig mycket socker (tröståt), utlöste denna stress även mag- och tarmkatarr. Till min yrsel hörde en mängd symptom som har med proteinintolerans att göra - inget som någon förstod då, idag förstår ett fåtal läkare och många av de som drabbas.

Äpplet faller inte långt från trädet
Min mor, hade i unga år, symptom på proteinintolerans som exempelvis dålig andedräkt i samband med morgongröten. Hon fick senare även typiska symptom vid glutenintolerans som brist på B12, järnbrist och blodbrist.
Runt 40 års ålder drabbades hon av svår yrsel, så pass svår att hon hamnade i rullstol. Hennes yrsel diagnostiserades då som Minières sjukdom. Typiska symptom som psykisk stress, oro, sömnbrist och trötthet är även typiska symptom på proteinintolerans. Efter en kort tid avtog så den värsta yrseln och min mor kom sig så på benen igen. Med tilltagande ålder har hennes yrsel, som oftast tilltar ju närmare kvällen man kommer, tilltagit och det senaste året, i takt med att intag av Ris-i-frutti, fruktyoghurt och godis ökat i och med demenssjuksköterskans rekommendationer, har hennes yrsel blivit mycket handikappande - vilket utvecklats till fysisk inaktivitet! Således en ond cirkel, eftersom inaktivitet leder till sämre koordination och sämre förmåga parera stimuli via balanssinnet (vestibularis).
Min mor har, vid flera tillfällen, berättat att även hennes mor, således min mormor, led av yrsel och andra symptom på proteinintolerans och högt sockerintag - när hon berättar minns jag en del från den tid då min mormor fanns.


Min yrsel tilltog vid ökat intag av mjölk, mjöl och socker i samband med stress 
Även då jag, under min utbildning, vid 19 till 21 års ålder, levde på bröd, bröd, nudlar och spagetti samt godis, hamnade jag tillsamman med stress över "kompakta studier", i en fruktansvärd yrsel, värre än den jag upplevt vid 16/17 års ålder! Jag kunde inte ens ta mig, varken krypande eller ålande, över golvet! 

Naturligtvis hade jag även då gott sällskap av en ihärdig mag- och tarmkatarr! Jag började då koppla samman min yrsel med att min magkatarr tog fart igen - nervus vagus går väl, om jag inte minns fel, förbi magsäcken och upp via "vårt balanssinne" i innerörat. Naturligtvis samverkar detta sinne intimt med vårt led- och muskelsinne.

Mina symptom (magkatarr och yrsel) stämde skrämmande överens med en kollega, även hon arbetade då inom sjukvården.
 
Yrseln avtog rejält med hjälp av förändring av kost
Då jag började äta mer än mindre av GFCF-kost försvann min yrsel sakta men säkert ut genom dörren. Jag blev ganska så bortskämd och fri från yrsel under närmare tio års tid. 
Tio år senare provade jag så stenålderskost, vid 55 års ålder, och "fastnade" i enkelheten av att använda mig av olika sorters omeletter - det blev oftast omelett morgon, middag och kväll. Efter 14 dagar med den kosten kom min hemska yrsel, som jag hade runt 16/17 års ålder, åter "som ett brev på posten"! Jag slutade då helt med ägg och efter några dagar försvann min hemska yrsel ;-) När min yrsel försvinner fungerar mina muskler och min andning långt mycket bättre - jag känner mig mer avslappnad och behaglig 

Yrselsjukdom eller symtpom på proteinintolerans, PI? 
I tidningen Kropp och hälsa (november 2011 ?) läser jag så att "Yrselsjukdomen Menière går att bota med havre. Hälften av de som provat de specialtillverkade flingorna känner i dag mindre yrsel. De flesta ingen alls. Fantastiskt. Kräkattacken försvann, säger Mats ..." 
Flingorna de skriver om i tidningen heter SPC-flakes: "SPC-flakes består av en speciell processad havre som stimulerar kroppens produktion av ett kroppseget protein, protein AF. Havren påverkar vätskeflödet i cellerna och har en starkt antiinflammatorisk effekt, vilket visat sig hjälpa mot en rad sjukdomar. Inga biverkningar har rapporterats. Havren hjälper också mot ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomen IBD, diabetes typ 2, chrons sjukdom, diarrésjukdom, mjölkstockning, ulcerös colit."
För mig verkar detta således vara de sjukdomar som kan uppstå av de vita gifterna ... dit hör även sockret!



Bristande kunskap om proteinintolerans inom sjukvård leder till misär i fysisk och psykisk hälsa
Sjukvård och äldreomsorg vet, desto värre, i stort sett inget om orsakerna till yrsel!  Det leder till onödig fysisk och psykisk ohälsa!
Till gamla människor, där yrseln tilltar i samband med att de nu får "lämplig mat" som Ris-i-frutti, fruktyoghurt, smörgås, ost mm. (således den "nya svenska husmanskosten" som idag serveras till våra barn och äldre), serverar de bland annat en näringsdryck, eftersom sjuksköterskor inom äldreomsorgen tror att den yrsel som drabbar den gamla/e beror på näringsbrist! Näringsdrycken, Resource, som man delar ut till de gamla/e innehåller mjölkprotein - ett protein som påverkar slemhinnor och vätska i innerörat negativt, slemhinnor svullnar, vätskans konsistens påverkas negativt och signalerna från balanssinnet blir felaktiga ...
Här i innerörat, "sitter" således ett av våra känsligaste sinnen, balanssinnet, som skall fungera så bra som möjligt med hjälp av en god balans i biokemin ... och HUR lätt- eller trögflytande denna vätska, i innerörat, blir varierar, med största sannolikhet, från individ till individ vid en proteinintolerans - med risk för ökad yrsel!?
Samma näringsdryck ger man till tjejer och killar med ätstörningar som vårdas inom BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin). Allt för många av dessa barn och ungdomar har i övrigt typiska symptom på proteinintolerans.

Hur skall vi få äldreomsorg och barn- och ungdomspsykiatri att hjälpa, i stället för att stjälpa, de gamla och unga med yrsel!?

söndag 31 mars 2013

Krav på evidens och vetenskap inte alltid realistiskt

Köp den läsvärda boken - det ger dig insikt om hur sjukvården fungerar i dagens samhälle - Blod, mod och envishet

Läkarkåren spottar ofta på den omätbara kunskapen
Vetenskap och kunskap, vad får människan att göra det hon gör - således vad är människans drivkrafter!? Erik Enbys drivkrafter försökte man tysta ned genom att ta från honom läkarlegitimationen. Praktisk erfarenhet är svår att evidensbasera, där med ses de som mindre värdefulla trots att de kan ge vinst i det långa loppet, vinst i form av ökad livskvalitet!
Lyssna till vad Göran Rosenberg säger om humankapital, där man kan mäta och värdera och man kan ta med sig det dit man går... ett samhälle som i dag baseras på kunskapsföretag ... och bortträngandet av det praktiska, det hantverksmässiga, det personliga, som inte har någon plats i kunskapssamhälle! Eriks studier, visuella jämförelser, hade inget värde i dagens kunskapssamhälle! Hans kunskaper nedvärderades, trots att det är kunskaper som vara av värde för individen! All kunskap kan inte vara vetenskaplig. Lyssna till Göran Rosenberg och försök förstå varför Eriks nyfikenhet och kunskaper ansågs så värdelösa att man kunde ställa honom i ett utanförskap!

Praktisk erfarenhet och nyfikenhet kan krossas fortare än kvickt av hierarkin inom vården
Läkaren Erik Enbys idoga nyfikenhet på orsak till sjukdom sågs inte som något härligt och upplyftande för sjukvården - tvärtom. Hans kollegor ifrågasatte och såg med skepsis på det han intresserade sig så starkt för, förändringen av våra kroppsvätskor och vävnader vid kronisk sjukdom. Man ifrågasatte hans praktiska erfarenheter och samlade erfarenheter - vilket blev hans fall. Han miste sin läkarlegitimation p.g.a. kollegors missunnsamhet, eller vad!? Erik har nu samlat sina beprövade erfarenheter, om vad som händer med kroppsvätskor och vävnader samt med de skeptiska kollegorna och hur socialstyrelsen då agerar, i en mycket spännande och givande bok, "Blod, mod och envishet. På spaning efter sjukdomarnas väsen". Jag försöker återkomma till boken mer ingående då jag läst ut den helt!

Jag ser det som att Eriks bok, om hur kroppsvätskor och vävnader förändras vid kronisk sjukdom, kan flätas samman med de kunskaper som nu serveras genom Michael Håkanssons bok "Gluten och mjölk. Serien om De vita gifterna. Källan till moderna sjukdomar"

Min önskan, vision, är nu att de samverkar med varandra och skriver en bok, gärna tillsammans med mig, om hur bland annat de vita gifterna riskerar förändra våra kroppar, framför allt våra barns och ungdomars kroppar och knoppar (de är mer känsliga eftersom deras kroppar är under uppbyggnad!).

Jag förstår att det som drabbat Erik även är något som kan drabba mig, då jag ser på beteendeavvikelser - som i dag, v sjukvården, ses som symptom till neuropsykiatriska och/eller psykiatriska diagnoser - som symptom på förgiftnings- och/eller bristtillstånd.