I Läkar tidningen, se länk längre ned på sidan, skriver Andreas Fries att rätt diagnos behövs för rätt behandling och att "Kunskapen om autismspektrumtillstånd (AST) hos vuxna brister inom psykiatrin. Patienter med AST finns på alla slags mottagningar och i slutenvård under fel diagnoser. De missförstås och felbehandlas. Ofta anses de besvärliga eller terapirefraktära. Många av dem hyser en berättigad misstro mot psykiatrin. Rena övergrepp från sjukvården förekommer."
Visst behövs rätt diagnos för ett bemötande som är så bra som möjligt, både vad gäller behov av kompensation och behov av stimulering - allt individuellt anpassat efter individens speciella behov MEN;
så länge vi utesluter området human haptic perception (HHP), och förståelsen för hur störningar inom dessa områden kan påverka utvecklingen av individens beteenden, samtidigt som vi tenderar utesluta viktiga bakomliggande orsaker till dessa störningar, så menar jag att den svenska sjukvården inte kan stoltsera med att ge rätt diagnos och rätt bemötande.
Störningar inom området HHP behöver, likt störningar inom området syn och hörsel, bedömas på ett så tidigt stadium som möjligt för att individuellt behov av bemötande, i form av kompensation och stimulering, skall kunna sättas in i förebyggande syfte - allt för att förhindra att individen utvecklar avvikande beteenden som är typiska för de tre områdena som hör till området HHP.
Kompensation och stimulering ger individen möjligheter till ökad delaktighet i aktiviet och relation - vilket leder till en ökad livskvalitet och tillhörighet!
Kompensationen kan vara både fysisk och psykisk och är jämförbar med glasögon, hörapparat, linser, sitta nära, mer ljus etc.
Stimuleringen ger ökad balans i biokemin och därmed ökade möjligheter till bl.a. ta emot beröring, bli medvetenhet om den egna kroppen och den egna rörelsen, ökad förmåga till koordination och automatisering av rörelsen - en viktig beståndsdel i aktiviteter såsom att svälja, tugga, tala, skära, skriva, läsa etc.
Det anpassade bemötandet ger inte bara individer med autismspektrumtillstånd, utan även indivder med läs- och skrivsvårigheter, ätstörningar, ADHD etc. en ökad livskvalitet.
Som sagt "Utan diagnos finns stor risk för felaktigt bemötande, orimliga krav samt kontraproduktiva medicineringar, psykoterapier och rehabiliteringsförsök. Rätt diagnos skyddar mot allvarliga felbehandlingar. Dessutom har den diagnostiska processen ofta en terapeutisk verkan"
Här är länken till Läkartidningens artikel;
http://www.lakartidningen.se/engine.php?sectionId=0&articleId=15274
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar