ADHD-medicinering, inga bevis för att det hjälper...

Sorry boy... men det finns inga bevis för att det hjälper... dels så skriver psykolog Lundström om det i Svenska Dagbladet...

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/inga-bevis-for-att-medicinering-hjalper_5856529.svd

och dels skriver andra om det, om olika mediciner, som inte hjälper, men att kosten och rörelsen kan hjälpa desto bättre i stället, i Näringsmedicinsk tidskrift nr 1/2011 sid. 4-6, sid. 9-10, sid 14-19 och sid. 21, där Du även kan finna hänvisning till forskningsartiklar http://www.naringsmedicinsktidskrift.se

Autism, ADHD eller "bara" beteendeavvikelser orsakade av gifter och brister?

Gifter och brister leder till beteendestörningar

Balansen i kroppen är avhängigt av hur nervsystemet fungerar – gifter och brister skapar obalans i våra kroppar och våra barn är känsligare än vad vi vuxna är samt våra barn växer upp i en tid då det finns helt andra förutsättningar för en obalans än vad det fanns för femtio till sextio år sedan. Obalans i våra jordar som orsakas av konstgödning och snabb utsugning av mineraler m.m. vid allt för hård produktion, processad mat[1] som genomförts under industrialiseringens tidevarv, påverkar vår kost och övriga miljö negativt och de grundämnen som är nödvändiga, för att exempelvis vårt nervsystem skall kunna fungera optimalt, påverkas negativt. På så sätt förändras vår inre miljö betydligt mer negativt än om vi jämför med för femtio, sextio år sedan. Denna negativa påverkan avspeglas mest markant i våra barns negativa utveckling av beteenden, men även i våra egna[2].

I dag vet vi exempelvis att gluten är en av de största bovarna till inflammatoriska processer i tarmen[3] och kasein är en av de största bovarna till astmatiska tillstånd[4] samtidigt som vi vet att kvicksilver (finns som stöd i de flesta av våra vacciner)[5] kan ha en negativ effekt på vår tarmflora[6] – tillsammans kan detta ha en mycket negativ effekt på vår tarmflora och utbytet av näringsämnen. Kombinationen, uselt med grundämnen i våra jordar och det vi således stoppar i oss samt för mycket kasein och gluten, i kombination med de gifter vi omger oss med (exempelvis kvicksilver, flamskyddmedel m.m.), kan stöka till det enormt mycket i våra barns kroppar. I Näringsmedicinsk tidskrift[7] kan vi läsa att ”All åsamkan på naturen blir därmed en åsamkan på oss själva.”

Överföringen av nervsignaler, den så kallade neurotransmissionen, är av vikt för våra barns, och vår egen, mentala hälsa. Neurotransmissionen i sig är beroende av en balanserad inre miljö, vilket bland annat innebär att de ”ingredienser” som behövs för att tillverka neurotransmittorer - de signalämnen som för runt informationen i våra kroppar (serotonin, dopamin, noradrenalin, acetylkolin och glutamat) - tillförs via det våra barn, och vi själva, dricker och äter.

Om det vi dricker och äter innehåller brister kan vi balansera upp dessa brister med hjälp av olika kosttillskott, en del av dem nämns i detta kapitel, samtidigt som vi sakta men säkert, på olika sätt, kan avgifta[8] våra kroppar från en del av dessa gifter - jag kommer att nämna några av dessa gifter i detta kapitel.

Genom att ge våra barn och unga, som har störningar inom området känsel, vilket vi kan bedöma genom att tolka deras beteenden, en anpassad kost med kosttillskott, kan vi sakta men säkert hjälpa våra barn och unga komma i en bättre balans – en god balans utvecklar ett gott beteende. Vid svårare fall kan vi ta hjälp av en näringsfysiolog, kinesolog, dietist eller kostvägledare som har kunskaper inom området proteinintolerans, kvicksilverförgiftning och andra liknande orsaker till beteendeavvikelser.

Känt är att näringsobalanser kan vara en av de bidragande orsakerna till störningar i humör och beteende[9] och att diagnoserna, som sätts på dessa beteenden, har många överlappningar. Exempel på detta kan vara att ångest ofta syns tillsammans med depression. Känt är även att brist på neurotransmittorer – som ditt barn, eller du själv, således kan få av de gifter och brister som vi i dag riskerar utsätta oss för allt mer – är ett vanligt problem vid förstämningssyndrom och beteendestörningar.[10] Många av oss vet även att depression är ett klassiskt exempel på detta, där en stor del av de som lider av depression, inklusive bipolär sjukdom, tycks ha behov av att få balans i den inre miljön för att deras signalämnen skall komma i en bättre balans. Balansering kan ske med hjälp av en individuellt anpassad kost och kosttillskott samt via daglig, individuellt anpassad, sensorisk stimulering som kan erhållas genom massage, lek- och fritidsaktivitet - mer om detta finns att läsa på olika ställen i min blogg.

---

[1] Läs böckerna Maten och folksjukdomarna, Den hemlige kocken, Äkta vara – läs mer under Kapitel 10 Vad skall jag äta?

[2] Läs mer på www.npif.no , www.motkroniskabesvar.se , www.varvei.no , www.behandlaautism.nu , www.karnfriskfamilj.se och www.carmenvillefrance.dk

[3] Uttalat av bl.a. den kinesolog som hjälpte simmaren Lars Frölander att få krafterna åter, läs även forskningsartiklar under ex. www.npif.no

[4] Uttalat av ayryweda terapeuter, kinesologer (se punkt 3), läs mer på www.npif.no

[5] Studier och forskningsartiklar finns att hämta på bl.a. www.npif.no , http://www.alternativjournalen.se och http://www.huffingtonpost.com/robert-f-kennedy-jr-and-david-kirby/vaccine-court-autism-deba_b_169673.html

[6] Läs hur tarmfloran kan balanseras upp med hjälp av bl.a. tarmbakterier på www.neurozym.com 

[7] Näringsmedicinsk tidskrift nr 1/2011, sid. 3

[8] Läs mer om avgiftning, detox, på nätet.

[9] Läs mer om detta i Näringsmedicinsk tidskrift nr 1/2011, sid. 14

[10] Läs mer om förstämningssyndrom och beteendestörningar i bl.a. Näringsmedicinsk tidskrift nr 1/2011

ADHD, Autism och liknande funktionshinder med beteendeavvikelser som kan bero på perceptionsstörningar

ADHD, Autism och andra neuropsykiatriska funktionshinder diagnostiseras utifrån beteenden som oftast uppkommer på grund av störningar via de olika sensoriska områden som vi känner in oss själva och vår omvärld med - området känsel.

För en tid sedan var jag på en föreläsning som hölls av Jenny Ström - hon berättade utifrån sina egna erfarenheter av att bära på en sent diagnostiserad ADHD/Asperger samt att vara mor till tre barn med liknande funktionshinder.
Temat var hjälpmedel för neuropsykiatriska funktionshinder.
Jenny pratade också om varför vi borde lägga vikten mer på perceptionsstörningar än diagnos och varför vi egentligen inte borde ha diagnosnamn på de neuropsykiatriska funktionshindren samt vad som är bra med att medicinera med Concerta och Ritalina.

En bra föreläsning som fick mig att tro på att hjälpmedel återigen kan ordineras utefter behov, och inte utefter regelverk och pengapåsar!
Jag känner dock att orden om individuellt anpassad stimulering via kosttillskott, kost, lek- och fritidsaktiviteten borde vara lika självklara som orden om kompensation - där stimulering kan vara en bra kompensation och många gånger förhindra att individen utvecklar behov av livslång medicinering!
Det är ord som jag saknar i dag - samtidigt som jag är glad över att Jenny hjälpt oss arbetsterapeuter lyfta fram orden individens behov av kompensation vid neuropsykiatriska funktionshinder - där jag som arbetsterapeut kan se det som att de beteendeavvikelser som kan tolkas som neuropsykiatriska funktionshinder, vid en sensomotorisk utredning, oftast kan påvisas som störningar inom området känsel!

Dialogen om dessa intressanta punkter, kommer här;


* Hjälpmedel för neuropsykiatriska funktionshinder;
Hjälpmedel för dolda funktionshinder i form av känselstörningar (perceptionsstörningar inom de områden vi känner in oss själva och vår omvärld med bl.a. led- och muskelsinne, beröringssinne samt balanssinne) borde vara lika självklart som att få hjälpmedel till dolda funktionshinder inom området syn- och hörsel!

* Vikten mer på perceptionsstörningar än diagnos - varför vi egentligen inte borde ha diagnosnamn på de neuropsykiatriska funktionshindren;
Det borde vara lika självklart för oss inom sjukvården att bli lika observanta på perceptionsstörningar inom området känsel (human haptisk perception), och hur de påverkar individens medvetenhet om sig själv och sin omvärld, hur det påverkar individens fysiska och psykiska beteenden, känslor, relationer m.m. liksom det i dag är att vi skall vara observanta på syn- och hörselstörningar och hur de påverkar individens medvetenhet om sig själv och sin omvärld, beteenden, känslor m.m.
I dag vet vi inom sjukvården medvetna om att OM inte individer med störningar inom området syn eller hörsel, alternativt både ock, får sitt individuella behov av kompensation och stimulering tillgodosett så utvecklas de inte som andra individer samtidigt som de riskerar hamna i utanförskap... Kunskaperna och förståelsen för störningar inom området känsel borde vara lika självklar... men så länge den inte är det har vi "en stor drös" med barn, unga och vuxna som hamnar i utanförskap!
Så länge vi går efter diagnosnamn i stället för vilken form av störning, vilken utbredning och intensitet störningen har och inom vilka områden, så blir det svårt motivera individens behov av kompensation!

* Vad som är bra med att medicinera med Concerta och Ritalina;
Det kan vara bra att få medicinera i det akuta skedet och OM vi inte (pga okunskap från bl.a. sjukvården) fått prova på annat innan, och därmed har "fått gå för länge" utan kompensation och stimulering som är baserad på det speciella behovet - MEN det borde vara lika självklart som medicinering att, på ett så tidigt stadium som möjligt få sina speciella behov av kompensation och stimulering tillgodosedda - allt för att förhindra att man som individ riskerar hamna i utanförskap samt behov av livslång medicinering...

* Kompensation, att hjälpmedel återigen kan ordineras utefter behov och inte utefter regelverk och pengapåsar, borde vara lika självklart som medicineringens självklara roll;
Hjälpmedel som syftar till att kompensera dolda funktionshinder i form av störningar inom området känsel  borde vara lika självklara som hjälpmedel idag är för störningar inom området syn och hörsel (ex. glasögon, linser, hörselslinga, hörapparat) - allt individuellt utprovat, så klart!

För drygt tio år sedan ansåg sjukvården att dolda funktionshinder inom området känsel (human haptisk perception) var ett pedagogiskt problem och legitimerad sjukvårdspersonal beordrades lära sig förstå detta och lära sig prioritera de synliga funktionshindren (rörelsehinder), vilka ansågs, och fortfarande anses, vara mer självklara få kompensation och stimulering för än de funktionshinder som är dolda! I dag står man fortfarande kvar vid detta synsätt att skolan får stå för elevens behov av kompensation vid störningar inom området känsel (även om de inte har de medicinska förutsättningarna bedöma varken störningens utbredning eller intensitet)! VAD skulle hänt OM skolan även skulle åläggas bedöma behov av kompensation och stimulering vid störningar inom området syn och hörsel? Med största sannolikhet skulle gruppen av barn och unga som hamnar i utanförskap växa sig större samt behov av psykiatrisk vård och medicinering öka katastrofalt!

* Saknar ord om stimulering, kosttillskott och anpassad kost i stället för, eller åtminstone före ordet medicinering;
Personligen saknar jag orden om individuellt anpassad stimulering såsom kost, kosttillskott samt massage, lek- och fritidsaktivitet - allt för att stimulera till en bättre balans i den inre miljön, en balans som tillåter individen må bättre och få en ökad livskvalitet!
- Kosten - opioida peptider kan ligga och störa på nervsystemet och vara en av anledningarna till störningar inom området känsel... sockeröverkänslighet kan orsaka obalans i nervsystemets funktion...
- Kosttillskott - brist på Omega 3 kan störa nervsystemets förmåga till optimal funktion... liksom brist på näringsämnen, som är byggstenar till våra olika signalsubstanser, kan störa nervsystemets optimala funktion...
- Massage - brist på beröring, vilket är vanligt att man utvecklar vid en överkänslighet för stimuli via beröring, orsakar en obalans mellan signalsubstanser och brist på oxytocin kan utveckla en individ som lider brist på att komma till lugn och ro...
- Lek- och fritidsaktivitet - brist på rörelse, vilket är vanligt att man utvecklar vid en överkänslighet för stimuli via balanssystemets gravitationsreceptorer (med hjälp av dessa känner vi in tyngdkraft/gravitation) alternativt vid låg muskelspänning som kan utvecklas vid en underkänslighet för stimuli via balanssinnet, kan utveckla en obalans mellan signalsubstanser och brist på exempelvis endorfiner kan utveckla en individ som utvecklar ett behov av självstimulering... denna individ kan, helt omedvetet, sitta och hoppa med benen, banka i väggar eller på personer, tycka att det är skönt att slåss och brottas och därmed framkalla sådana situationer...


- individuellt anpassad stimulering kan således vara av vikt att prova långt innan man provar olika former av medicinering...

Livskvaliteten för individer med störningar inom området känsel som leder till beteendeavvikelser som kan diagnostiseras som neuropsykiatriska eller psykiatriska kan således ges möjligheter till en positivare förändring med hjälp av mycket billigare och enklare medel långt innan diagnos och medicinering behöver användas...

Hjälp till autistiska barn minskar - Nyheter - helagotland.se

Rädda våra barn från förgiftning - förgiftning av kemikalier, processad mat, mediciner m.m.
Jag vågar påstå att OM den svenska sjukvården tog hänsyn till vad som står i HSL, Hälso- och sjukvårdslagen, och i Agenda 50, FN:s konvention för funktionshindrades rättigheter, så hade alla, varenda unge, fått möjligheterna prova på möjligheterna att må bättre och bli friskare genom kompensation och stimulering - där stimulering via kost är en av grundorsakerna till vad som i dag råder; en ökning av antalet barn som får neuropsykiatriska diagnoser, där autism verkar "ta ledningen"! Möjligen kan orsaken till det vara att den är mer synlig. 

Tänk om OM inte fanns - då hade heller ingen hjälp för dessa barn varit möjlig MEN nu finns OM och OM sjukvården och "andra myndigheter" hade lyssnat till vad enormt många läkare och andra terapeuter redan vet, NÄMLIGEN att möjligheterna finns till ett liv utan neuropsykiatrisk och psykiatrisk diagnos, OM man lägger om kosten! En annan, mer tänkvärd sak, är att kvicksilvret i våra vacciner riskerar påverka barnens nervsystem negativt, eftersom barnens nervsystem är ömtåligare än en vuxen persons nervsystem...

Möjligheterna finns till ett friskare liv - utan vissa neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser
Utan en ökad mängd av vissa neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser behövs inte heller en ökad mängd människor (läkare som skall diagnostisera och medicinera, terapeuter som skall samtala, terapeuter som skall behandla med hjälp av olika pedagogiska metoder, terapeuter som ger Neurofeedback eller ljudstimulerar med hjälp av Tomatismetoden, terapueter som ger sensomotorisk stimulering genom Sensory Integration-, eller Feldenkraismetoden eller genom rytmisk rörelseträning, boendeassistenter, behandlingsassistenter m.m.)  som tar hand om dessa barn som insjuknar i neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser... insjuknar i diagnoser... HUR låter det? Jag menar att de utvecklar en massa symptom som sedan kan diagnostiseras som det ena eller det andra... symptom som, med största sannolikhet, utvecklats med hjälp av gifter och brister...

Hjälp, vad skall vi behandlare och andra göra sedan då, när inte så många insjuknar längre!? Jo, då kan vi lära våra barn och unga samt deras närmiljö hur de genom anpassad kompensation, kost, kosttillskott samt lek- och fritidsaktivitet får möjligheter till ett friskare liv och där med en ökad livskvalitet!

Basen för vårt fysiska och psykiska välmående heter välbalanserad kost - men kosten är inte längre vad den var för 60 år sedan! Genom att vi förändrade kosten, i och med industrialiseringen, förändrade vi även grundförutsättningarna för en god basal miljö där våra signalsubstanser och hormoner kan utvecklas på ett ostört sätt. Där med började vi, sakta men säkert, förändra basen för balansen i vår biokemi!

En anpassad kost är basen för ett bättre välmående - autism och schizofreni är, med största sannolikhet, det värsta scenariot av reaktionerna på en kost som ger sig på den inre miljön, den miljö som är basen för att vår kropp skall fungera så optimalt som möjligt! Autism och Schizofreni märks därför tydligare än alla de andra scenario som blir av de opioida peptider som bildas vid en proteinintolerans... scenario som sömnsvårigheter, sängvätning, inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, relationssvårigheter o.s.v.

Länkar som berättar mer om vad jag här försöker förmedla
Norsk Protein Intoleranse Forening, www.npif.no
Vår Väg, www.varvei.no
Föreningen Mot Kroniska Besvär, www.kroniskabesvar.se
Tarmbakterier vid proteinintolerans - www.neurozym.com 
- plus en hel del länkar till som finns att finna till höger om min spalt under Bloggar och hemsidor av värde.

Här en länk till artikeln som berättar att autism ökar med 20% per år;
Hjälp till autistiska barn minskar - Nyheter - helagotland.se

Donerat bajs förlegad metod jämfört med tarmbakterier

Varför krångla till det så när det finns tarmbakterier
I Norge har man förstått mycket av tarmflorans bakterier, tarmsjukdomar, neuropsykiatriska och spsykiatriska sjukdomar låååångt innan den svenska sjukvården ens har hunnit tänka efter!
För många år sedan var jag och lyssnade till Dr Karl Rechelt från Rikshospitalet i Oslo och Dr Gunnar Brönstad, från Neurozym AS i Snåsa - de hade tagit fram tarmbakterier ifrån människotarmen, odlat till sådan människor som hade en tarm i obalans, utan "rätt bakterier" för att kunna bryta ned maten på ett bra sätt och därmed slippa en tarm i obalans, preparatet heter ProbioZym (det är bara att goggla på det eller gå in på länken!)

Donerat bajs krånligare än färdiga tarmbakterier i ampull
Förr i tiden tog man kons bajs och slängde i kalvens hink med mjölk OM kalven hade diarré - ibland fick man även bruka metoden på små barn som fick diarré, men då med mammans bajs!!! Varför i fridens dagar krångla till det så, och ta in någon annans bajs via tarmarna eller munnen, med hjälp av en fond när det nu finns modernare metoder såsom färdiga ampuller med önskad effekt och innehåll!?

Läs hela artikeln; http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/mage/article8091641.ab

Diagnos för vem - skolan eller eleven?

Individuellt anpassade läs-, skriv- och matematikhjälpmedel etc. skall vara lika självklart som individuellt anpassade glasögon eller hörapparat - när störningar inom respektive område påvisats.

Som inlägg, tankar, runt Jennys blogg, följ länken, vill jag lägga in några tankar, påståenden och funderingar;

http://lrbloggar.se/jenny/2010/11/07/diagnos-for-vem-%E2%80%93-skolan-eller-eleven/

Ett fönster mot skolvärlden från en terapeut inom sjukhusvärlden.

I senaste numret av tidningen !attention, nr 5/2010, sid 4, vars medlemmar representerar en stor del av befolkningen som omges av läs- och skriv- samt koncentrations svårigheter, hyperaktivitet mm. kan jag läsa "Skolor får bakläxa" vilket jag finner beklagligt eftersom de flesta pedagoger och assistenter sliter sina hår för att göra allt för att möta elevens speciella behov MEN så länge sjukvården blundar kommer det att vara så OM inte lärarna skall lära sig ett stycke till, ett stycke om sjukvård som fallit bort.

För det borde väl rimligen vara så att individuellt anpassade läs-, skriv- och räknehjälpmedel etc. skall vara lika självklart som individuellt anpassade glasögon eller hörapparat - när störningar inom respektive område påvisats.

SYN

Diagnos vid störning inom området syn leder till att ansvarig bedömare/terapeut informerar om lämpligt bemötande vad gäller placering i klassrummet, ljus etc. samtidigt som individuellt anpassad kompensation i form av linser/glasögon etc. provas ut i kombination med information om det dolda funktionshindret.

HÖRSEL

Diagnos vid störningar inom området hörsel leder till att ansvarig bedömare/terapeut informerar om lämpligt bemötande vad gäller placering i klassrummet, isolering/dämpning etc. samtidigt som individuellt anpassad kompensation i form av hörselapparat/ljudslinga etc. provas ut i kombination med information om det dolda funktionshindret.

KÄNSEL

Diagnos vid störningar inom området känsel (de områden som vi känner in oss själva, vår egna rörelse och vår omvärld med, berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet, benämns med ett finare ord som Human Haptisk Perception – de områden som vi är beroende av för att få en god kvalitet på våra rörelser såsom vid exempelvis sug-, ät-, gymnastik-, läs- och skrivrörelsen, även av betydelse för minnesfunktion, koncentration etc.) leder i dag till att det INTE finns några ansvariga bedömare/terapeuter som informerar om lämpligt bemötande vad gäller placering i klassrummet, i kön, anpassad gymnastik, mer tid etc. samtidigt som individuellt anpassad kompensation i form av skriv-, ljudåtergivnings-, tids- och rums-hjälpmedel etc. INTE provas ut och INGEN information om barnets dolda funktionshinder i form av störning inom området känsel ges till varken föräldrar eller lärare.

Nu kan jag bara ställa mig frågan OM det är meningen att ni lärare, i stället för de terapeuter som borde ta ansvar för detta område (arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast), nu skall utbilda er inom området känsel så ni kan lära er bedöma detta område för att, utifrån utförd bedömning, kunna möta elevens speciella behov av stimulering och kompensation allt för att ge eleven möjligheter att känna ”jag kan – fast så här i stället – jag duger!” – en känsla som gynnar elevens positiva utveckling samtidigt som kompensation och stimulering värnar om elevens ökade livskvalitet, eftersom både det fysiska och psykiska beteendet påverkas positivt!?

Egentligen är det inte ett dugg konstigare att förstå än att ett par glasögon och lite mer ljus kan få en elev, med störning inom området syn, att växa i sitt självförtroende och känna mer tillhörighet!

DIAGNOS KÄNSELSTÖRNING eller BETEENDEAVVIKELSER

Diagnos störning inom området känsel leder till olika beteendeavvikelser beroende av störningens intensitet och utbredning. Störningarna kan lätt leda till förväxling med neuropsykiatriska och psykiatriska funktionshinder.

Personligen anser jag att sjukvården, likt de gjort med området syn och hörsel, måste ta sitt ansvar även över området känsel och på ett så tidigt stadium som möjligt ”mota Olle i grind” och överlämna information till föräldrar och skola som, i samverkan, kan bädda för ett bemötande som är anpassat till individens speciella behov av kompensation och stimulering - allt för en ökad livskvalitet och ett bättre mående där ledstjärnan tillhörighet lyser över elevens välmående!

Vad anser ni pedagoger och assistenter - får ni tillräckligt om information när det gäller störningar inom området känsel?

Leksands kommun blir världsledande i kompensation för dolda funktionshinder

Kompensation för dolda funktionshinder i form av störningar inom området känsel, vilket kan utveckla svårigheter med att läsa, skriva, komma ihåg, koncentrera sig, tids- och rumsuppfattning.

Med kunskap om detta är det därför underbart läsa att Leksands kommun ger bärbara datorer till sina elever! Många av dem får även möjligheter använda sig av ljudåtergivning (talsyntes) - vilket är lämpligt till ALLA elever som har svårigheter läsa och stava, komma i håg svåra eller långa ord, är långsamma läsare etc. - de kan även få programvara som kontollerar stavning

Jag efterlyser en kommun som kan utmana Leksands kommun och bli världsledande genom, inte bara läs- och skrivhjälpmedel, utan även hjälpmedel för tids- och rumsuppfattning!

Läs mer om hur Leksand kommun planerar för framtidens ungdomar - ungdomar som får möjlighet att växa genom ökat självförtroende; jag kan - fast så här i stället - jag duger! 


http://www.leksand.se/sv/Administrativa-sidor-dold-i-menyn/Nyhetslista/Barbara-datorer-till-gymnasiets-elever/