Ethan's Recovery from Autism

Lyssna till denna berättelsen, se och hör vilka MÖJLIGHETER som kan finnas för ditt barn, eller dig själv! Se hur mjölk- och mjölprodukter kan påverka ett barns motorik, förmåga till automatisering av rörelsen - och se hur drastiskt den förändras av en kostomläggning; ögonkontakt, tal och annat blir NÄSTAN "som för andra barn"!

Jag vågar påstå att autism (hos barn)och schizofreni (hos vuxna), i många fall, är extremvarianten av proteinintolerans, PI, mot mjölk-, mjöl- och sojaprodukter! Alla varianter finns under dessa extremvarianter och kan då benämnas avvikande beteenden, ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, utvecklingsförsening etc. - allt beroende av hur de gifter, och brister, som orsakar beteendeavvikelsen, påverkar individens biokemi...

Schizofreni och psykos kan utlösas av kosten!

Som jag nämnt, tidigare i min blogg, så finns möjligheter till förändring, till ett friskare liv, genom individuellt anpassad kompensation och stimulering genom kost, kosttillskott och fritidsaktiviteten.
Att dagligen, och idogt, kämpa med att försöka föra en anpassad kosthållning, som förändrar biokemin, och en stimulering som även bidrar till en ökad frisättning av vissa signalsubstanser mer än andra, exempelvis genom massage (kan vara lätt, genom beröring som kallas taktil massage, eller mer bestämd, genom ordentligare tag, och kan då kallas djupmassage - huvudsaken är att den anpassas till individens behov!), ridning, simning, brottning etc. i kombination med den självklara kompensationen, som även den skall vara individuellt anpassad, beroende av över- eller underkänslighet, kan ge ett märkbart positivt resultat redan inom loppet av några veckor till ett par månader!
Kompensationen skall vara lika självklar som glasögon eller hörapparat!

Hon hörde röster, hade hallucinationer och var psykotisk - norska författaren Arnild Lauveng var inlagd på olika psykiatriska avdelningar under tio år med diagnosen schizofreni. Nu arbetar hon som psykolog och är aktuell med boken "I morgon var jag alltid ett lejon"(ur Efter Tio med Malou 20090320).

Karl Reichelt, överläkare på Rikshospitalet i Oslo, som studerat och forskat runt opioida peptider (när man inte kan bryta ned proteinerna i mjölk och mjöl) och deras inverkan på oss människor och vårt beteenden under närmare 40 års tid, berättade en dag i februari 2010, när han insett att han förbisett att de opioida peptiderna från soja har betydelse för utvecklingen av schizofreni, att "Det var när fadern till en karl, som stod på diet, plötsligt blev psykotisk, som satte mig på spåret. Han hade hittat sojamjölk med chokladsmak och drack detta litervis". Dr Reichelt berättade även att annars är forskning om schizofreni och gluten/gliadin otroligt styrkt av publikationer "forelöpligt bare i electronic version":

* Samaroo D et al (2009) Novel immune response to gluten in individuals with schizofrenia. Schizofrenia Reserach (2009) doi:10.1016/jschres.2009.08.009

* Cascella NG et al (2009) prevalence of celiac disease and gluten sensitivity in the United states, Clinical Antipsychotic trials of intervention effectiveness study population. Schizofrenia Bullentin advance access june 3, 2009 (Schizofrenia Bullentin doi.10.1093/schbull/shp055

* Pennesi CM (2009) Effectiveness of gluten and casein free dietary treatment for children diagnosed with autism spectrum disorder: based on Parental reports.

Thesis for Schreyer Honors College Thesis study autismdietsurevy@psu.edu or Icklein@psu.edu

DEBATT: Var finns valfriheten? - Skola - Kvalitet - Demokrati - Ekonomi - Tidningsdebatt - Debatt - Dagens Samhälle

DEBATT: Var finns valfriheten? - Skola - Kvalitet - Demokrati - Ekonomi - Tidningsdebatt - Debatt - Dagens Samhälle

Allt för mycket ansvar läggs i dag över på barnomsorg, skola och socialtjänst medan sjukvården lyser med sin frånvaro.
Den dag sjukvården börjar inse att känsel, inte bara syn och hörsel, är viktig för att barnet skall kunna utveckla fysiska och psykiska beteenden positivt, den dagen kan barnomsorg, skola och socialtjänst få information om barnets speciella behov av individuellt anpassad kompensation och stimulering.

HUR skulle barnomsorg och skola sett ut om vi inte bedömt, och behandlat, störningar inom området syn och hörsel? Skulle barnomsorg, skola och socialtjänst fixat det själva också?

Vi måste förstå störningar inom området känsel för att förstå HUR möta barn med beteendestörningar - beteendeavvikelser som vi idag sätter namn på i form av olika diagnoser.

Eksem hos barn
Kan bero på proteinintolerans

Astma hos barn
Kan bero på proteinintolerans

Allergi hos barn
Kan bero på proteinintolernas

- hur vågar jag komma med sådana här påståenden!?
Vänd på frågan; hur vågar någon komma med påståenden om att det INTE beror på det som jag påstår att det skulle kunna bero på!?

Gå in och läs, på de sidor, och i de böcker, som jag hänvisade till i mitt tidigare inlägg, så kan ni också börja fundera på hur någon kan påstå något annat än det jag gör här i min blogg!

Hjärnans funktion, den kognitiva förmågan är beroende av input via våra sinnen
Funktionen hos våra sinnen är beroende av vad vi äter! Aj, aj, vi äter väl inget vi inte tål, som vi inte kan bryta ned? Jo, minsann! Kroppens reaktion på en felaktig kost är de folksjukdomar vi i dag ser;
astma, allergi, eksem, trög hjärna, nedsatt minnesfunktion, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, depression - you name it!

Naturligtvis kan det bero på annat också MEN den troliga orsaken är att vi i dag äter en helt annan kost än vad vi gjorde för 40 till 50 år sedan! Då hade vi inte en sådan enorm massa av människor som hade fibromyalgi, neuropsykiatriska och psykitriska sjukdomar, utbrändhet, cancer etc.

Då åt vi betydligt mindre mängder av bl.a. socker, mjölk och mjöl samt satt det, likt fettet, då inte var processat! Att processa maten innebär att vi gör den mer hållbar, vi härdar och vi tillsätter samt vi äter bra mycket mer mjölk. och mjölprodukter än vad vi gjorde för bara drygt fyrtio år sedan! Våra kroppar är inte gjorda för detta och våra kroppar säger ifrån genom att bli sjuka!

Mediciner är ingen lösning på problemet
Mediciner kan man ta i det akuta skedet MEN sedan är det dax att sadla om; nyttigare mat och mer rörelse! Ge Din, och Ditt barns, kropp den har speciellt behov av; icke processad mat samt betydligt mindre mängder av de proteiner som finns i mjölk och mjöl! Då kan Du, och Ditt barn åter blomstra i livet!

Se filmen om "Ethan's recovery from autism" på You Tube, så förstår Du vad "fel mat till fel barn" kan åstadkomma och hur snabbt man kan åtgärda det UTAN mediciner, endast med hjälp av kost och kosttillskott på 21 dagar! MEN ju längre Du gått på felaktig kost, desto längre tid tar det att reparera skadan; men ge aldrig upp! Du kan snart blomstra, bland alla andra, igen!

Maten och folksjukdomarna

Matens betydelse för vårt mående är underskattat inom den svenska sjukvården
Den svenska sjukvårdens kunskaper om det viktigaste vi har för att alstra ämnen, i balans, till vår kropp, maten, är under all kritik. OM Du vill veta om Du, eller Ditt barn, är intolerant mot gluten eller kasein råder jag Dig att vända Dig till en norsk läkare, gärna en DAN! läkare alternativt till Dr Gunnar Brönnstad på www.neurozym.com - till honom kan man sända in urinprover, där analyssvaren tycks vara mer pålitliga än de svar man får i Sverige! Det säkraste sättet är dock att utesluta alla mjölk- och mjölprodukter under tre till sex månader!

Eftersom det finns möjligheter till att Du, eller Ditt barn, blir friskare, varför sumpa möjligheterna?
För att det är omöjligt vara utan produkterna? Tänker Du så är det mer än HÖG TID att Du tar ett krafttag för Du, eller Ditt barn, har väl inte blivit beroende av socker, mjölk och mjöl? I så fall skulle jag vilja säga att ni är illa ute... personligen tog det drygt 15 år innan jag förstod hur illa ute jag själv var! Men jag har fått lön för mödan; bl.a. mer kraft i musklerna, mindre värk i lederna (hade värk i höftleder, som var pinsmmast på kvällen och natten, värk i fingerleder, handleder och tå leder samt ständig ryggvärk och ofta ryggskott!) och bättre minne än vad jag någonsin haft! Min hjärna känns mer fri och min otrygghetskänsla har avtagit betydligt!

Proteinintolerans leder till psykiatriska och neuropsykiatriska problem
Går Du in och läser på de sidor, eller läser de böcker, som jag tipsat om, blir Du snart varse om vad den mjölk, det mjöl, det fett, det socker och de tillsatser (läs "Den hemlige kocken") som vid idag tar in som föda kan ställa till med för problem! Återgå till gammeldags mjölk och mjöl samt mat alternativt lägg om kostvanor och kör thailändsk, japansk, stenålderskost etc. i stället! Våra kroppar förintas av den mat vi idag äter. Många tål den, har förmåga bryta ned den, än så länge, andra gör det absolut inte! Sakta men säkert kryper dessa symptom på förvrängd kroppskemi fram! Vi får folksjukdomar såsom autism, aspergers syndrom, adhd, depression, psykos, fibromyalgi, reumatism, ms o.s.v. Var rädd om Dig, och Dina barn, läs på och Du kommer att förstå!

Du, och Ditt barn, är värd varenda sekund av bättre mående!
En blomma, som får för lite, eller för mycket, eller felaktig gödning, kan inte bli lika vacker som den blomma som får den gödning den är i speciellt behov av!

Koncentrationssvårigheter - skolans respektive sjukvårdens ansvar

Jag läste i dag, i gårdagens nummer av ttela, i Debatt och ledare samt i Lotta Bruérs artikel om "14-årig elev portad från lektioner", där jag fastnar jag för meningarna "Slinker en sådan elev (problemelev) innanför friskolans dörrar, får man förmoda att det betraktas som ett olycksfall i arbetet." och "Socialtjänsten utreder... Men utbildningen är skolans ansvar."

Anledning till att jag reagerar är att jag arbetat med barn och ungdomar med speciella behov sedan 1979, och att jag själv varit ett barn med speciellt behov. Jag har arbetat inom området barn med speciella behov, i sjukvården, sedan 1985. Mina reaktioner, på artiklar som handlar om barn med speciella behov, är oftast stark. Jag skulle vilja bemöta Lottas artikel såsom följer;

Pusselbit som saknas inom sjukvården blir skolans arbetsbörda
Ja visst är utbildning skolans uppgift. Men att utreda om barnet har en störning inom området syn, hörsel eller känsel lär vara sjukvårdens uppgift.
Redan på BVC (barnavårdscentralen) och inom SHV (skolhälsovården) bedömer man barnets förmåga att tolka stimuli via syn och hörsel.
En pusselbit, av betydelse för barnets utveckling av beteendet, som sjukvården dock tycks bortse från, är området känsel, Human Haptisk Perception.
Känsel står för vår förmåga att känna in stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinne men även stimuli via ljud, ljus, lukt och smak är något som vi känner in.

Känsel utvecklar basala beteenden
Känseln utvecklar det basala beteendet och, om en störning finns inom området, utvecklas avvikande beteenden.

Koncentrationssvårigheter
Känseln är, liksom syn och hörsel, basal för att individen skall kunna koncentrera sig på sin uppgift. Har man, som den gosse man berättar om i artikeln, svårigheter med att koncentrera sig, beror det med största sannolikhet på en störning inom området känsel. Jag utgår då från att en grundlig utredning av syn och hörsel är utförd.
Möjligen kan både föräldrars och skolas bemötande påverka gossens förmåga till koncentration men OM de inte får information om HUR de kan hjälpa gossebarnet, så kan det vara svårt hjälpa honom utveckla en ökad förmåga till koncentration.

Utredning av basalt beteende
Störningar inom området känsel kan, liksom syn och hörsel, behandlas och bemötas utifrån individens speciella behov. Störningar inom området känsel utreds med hjälp av en grundlig bedömning.

Kompensation och stimulering ger möjligheter till positivare utveckling
Känselstörningar kan behandlas med individuellt anpassad kompensation och stimulering. Kompensation och stimulering ger barnet möjligheter känna "jag kan - fast så här i stället - jag duger!" (jämför med galsögon, hörapparat, sitta nära, få mer tid på sig etc.).

Kompensation och stimulering ger individen möjligheter till en positivare utveckling samtidigt som förklaringen runt barnets känselstörning ger föräldrar, pedagoger och assistenter förståelse för HUR de skall möta barnet.

Förbisedd utredning kan leda utanförskap
Kompensation och stimulering är förebyggande åtgärder som bör sättas in på ett så tidigt stadium som möjligt.

Om utredning av området känsel förbises kan individen således utveckla avvikande beteeenden som gör att individen hamnar i mer eller mindre utanförskap. Trots påtryckningar har sjukvården ännu inte visat något intresse av att bedöma området känsel.

Många elever slinker således genom sjukvårdens portar utan att grundorsaken till barnets avvikande beteende utretts ordentligt. Detta tycks, än så länge, inte "betraktas som ett olycksfall i arbetet", vilket jag anser att det borde ses som, eftersom området känsel, torde vara sjukvårdens ansvar.

Ansvarsområde som tillhör sjukvården läggs på skolan
Följden blir således att skolan får ta ansvar för en pusselbit som de inte är utbildade inom, nämligen området känsel. Hur skulle det se ut om sjukvården även föste över utredning av beteendeavvikelser som utvecklas av syn och hörselstörningar, på skolan!? Hur många elever med koncentrationssvårigheter och utanförskap skulle då, till slut, hamna inom socialtjänst och psykiatri?

Den bortglömda pusselbiten inom sjukvården kostar samhället enorma pengar
Vad kostar denna "bortglömda pusselbiten känsel" samhället i andra änden!? Utanförskapet kostar samhället miljarder, om man får tro den nationalekonom som uttalade sig i tidningen Attention i december 2008.

Kriterier för AD/HD, Autism och Aspergers Syndrom och andra neuropsykiatriska och psykitriska funktionshinder

Autism, schizofreni, psykos, fobier, hallucinationer, aspergers syndrom, tourettes syndrom, ADHD, depressiv, håglös, bipolär sjukdom eller ”bara” galna kosjukan!?

Varför jämför jag dessa ”neuropsykiatriska sjukdomar” med Galna kosjukan!? Om Galna kosjukan sades det en hel del saker. ”Sjukdomen kan uppstå spontant hos en individ, vilket är extremt ovanligt. När det hänt kan det dock spridas till andra individer på ett epidemiliknande sätt genom att vävnad från döda individer ingår i fodret, något som var vanligt innan BSE-epidemin gjorde klart hur farligt detta var. Sedan slutet av 80-talet råder förbud att utfodra nötkreatur med kött- eller benmjöl. Sjukdomen är en infektion som sätter sig på kreaturs centrala nervsystem, där cellerna successivt förlorar sin funktion.[1]” ”Galna ko-sjukan börjar så smått falla i glömska, men var en av 90-talets stora matskandaler. Den hade sin upprinnelse i att man malde ned döda djur och blandade i fodret, för att hålla kostnaderna nere.[2]”

Galna kosjukan pekar således mot att djuren fått sjukdomen på grund av att de ätit av proteiner som de inte har förmåga bryta ned och dessa proteiner kommer från andra djur! För mig pekar det åt samma håll för många av de neuropsykiatriska (adhd, autism, aspergers syndrom, tourettes syndrom etc.), psykiatriska (bipolär sjukdom, depression, psykos, schizofreni etc.)  och en del av de neuromuskulära (HSMN etc.) sjukdomarna också! Vi äter av proteiner som våra kroppar inte har förmåga att bryta ned och det drabbar vårt nervsystem. Barn och unga drabbas värst för deras små kroppar är känsligare, under uppväxt, samtidigt som de har utsatts ”hundra gånger värre” än oss eftersom vi inte till närmelsevis hade den mängden av denna processade mat då vi växte upp!

Proteinintolerans och allergi mot proteiner i våra mjölk-, mjöl- och sojaprodukter torde, enligt vad jag erfar, vara en av de största bovarna till att våra barns och ungdomars nervsystem, och därmed även området känsel, drabbas så hårt så att deras fysiska och psykiska beteenden leder till att de inte kan göra som andra barn gör i livets dagliga aktiviteter och relationer!

Symptomen på denna intolerans blir, tillsammans med de symptom som andra gifter och brister som våra barn i dag utsätts för[3], tolkade som beteenden som vi bör sätta namn på i form av diagnoser. Men är det rätt diagnos? Borde inte diagnosen vara PI, proteinintolerans OM barnet blir friskare efter tre veckor med en anpassad kost?

Livslång medicinering eller möjligheter till friskare barn inom loppet av några veckor!?

När våra barn och unga med beteendeavvikelser väl fått en diagnos så har de rätt till en livslång medicinering. Men var finns deras rätt att prova, om de symptom de uppbär, ”bara” utvecklats ur en proteinintolerans eller en sockeröverkänslighet alternativt av en brist på omega-3!? Något som de inom loppet av några veckor till några månader - med hjälp av anpassad kost och kosttillskott - själva kan känna in om de mår bättre samtidigt som deras omgivning kan hjälpa dem se och observera om deras beteenden börjat normaliseras!?

Min beprövade erfarenhet, som bland annat baseras på mitt arbete med barn och unga i behov av speciellt behov av bemötande, men även av andras beprövade erfarenheter, studier och forskning, säger mig att minst 70-80% av dessa barn och ungdomar har möjligheter bli friskare genom en livsstilsförändring som kan ske genom den dagliga kosten och rörelsen i kombination med närmiljöns förändrade medvetenhet efter att ha fått information om individens dolda funktionshinder och dess troliga orsaker.

Diagnoskriterier enligt DSM-IV

Eftersom alla diagnoskriterier, enligt DSM-IV (kriterierna är hämtade från bl.a. Neuronätet, EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD och Wikipedia), även skulle kunna vara troliga orsaker till en eller flera störningar inom området känsel, är det av yttersta vikt att bedöma individens över- eller underkänslighet för stimuli via de olika känselområdena INNAN man sätter diagnos.

Vi har att lära;

• att bland annat proteinintolerans, sockeröverkänslighet och brist på omega-3 kan störa området känsel
• att störningar inom området känsel utvecklar beteendeavvikelser som leder till symptom som vi vill sätta diagnosnamn på - men HUR sätter vi diagnosen!?
• att bedöma känselstörningar är minst lika viktigt som att bedöma syn- och hörselstörningar för att undvika utanförskap och för att undvika att individen utvecklar avvikande beteenden som kan tolkas, och därmed diagnostiseras som neuropsykiatriska eller psykiatriska problem!

___________________________________________________________________________________

[1] Källa: Wikipedia

[2] Källa: Expressen, 19 juni 2009 av Stellan Löfving som driver nyhetstjänsten www.foodwire.com  och bloggen www.salt.se

[3] Gifter och brister såsom socker och andra smakförstärkare, bisfenoler, bekämpningsmedel, brist på omega-3, vitaminer, mineraler etc.